Bekräftelsen slogs upp på SvD Näringslivs förstasida häromdagen och snacket går. Egentligen sedan många, många år tillbaka. Men nu har man alltså påbörjat lanseringen av Amazon.se (i skrivande stund hänvisas du fortfarande till den tyska sajten).

Hur kommer Amazon.se egentligen påverka oss och vårt land?

Teorierna är många och ofta negativa. Det är fascinerande att se hur mycket ett företag kan engagera och irritera så som Amazon gör och redan gjort.

Det hela började med bokbranschen. Det var den första marknadsyta som Amazon berörde och skakade om. Det tog sju år innan lönsamheten slog till, kan man läsa sig till idag i SvD:s följetong Jia Tolentinos bok Falsk spegel. Men nu är Amazon ett bolag värt tusen miljarder dollar. Smart av grundaren Jeff Bezos att börja med bokhandlarna, eftersom han visste att deras lager är begränsade och böcker tar mycket plats. Samtidigt som man med bokhandel når ut till välbärgade, välutbildade konsumenter.

Borde inte detta kloka affärssinne imponera? Istället tycks framgångarna väcka ren och skär avsky. Tolentino skriver att ”effektivisering på denna skala kräver extrem devalvering. Att använda Amazon – vilket jag gjorde regelbundet i flera år med full vetskap om företagets arbetsvillkor – är att godta och omfamna en värld där allt är värt så lite som möjligt, till och med, eller kanske i synnerhet, människor.”

Skam och skuldbeläggande ligger dessvärre i tiden. Köper du en plastpåse? Straffskatt! Hela din rena existens bör helst beläggas med avgifter för all miljöpåverkan du gör dagligen. Och så handlar du kanske på Amazon som toppen på detta? Det dåliga världssamvetet har aldrig varit större.

Jag har en gång handlat på Amazon. Det var när jag bodde i Tyskland som student och behövde en kursbok som visat sig vara lite svår att få tag på. Då hittade jag den genom Amazon, billigt och relativt enkelt. Men annars gick jag oftast till de charmiga lokala antikvariaten och fysiska bokhandlarna. För vi vill ha både och.

Trots all kritik och oro är Amazon och övrig lågprishandel något vi efterfrågar. Det går bra för många apptjänster på den digitala marknaden, varav Uber och Airbnb är två andra framgångsrika exempel (som Tolentino också passar på att ge en känga). Det man kan fundera över och arbeta för att göra så bra som möjligt för samhället är att balansera sin egen butiks- och e-handel. I viss mån gör vi det redan för budget blomstrar och deras butiker är ofta fysiska.

Trenden började redan innan pandemin slog till. Efterfrågan på budgetbutiker ökar och konsumenter som har möjlighet vill kunna göra medvetna val där man blandar lyx och budget, rapporterar HUI Research. Utvecklingen har till och med fått en fysisk form när Rusta i fjol öppnade intill NK på en av Stockholms finare gator.

En sak man kan ha invändningar mot är Amazon i sitt koncept att finnas ”överallt och ingenstans” har smugit undan många skatteplikter som andra butiker tvingas betala. Hur kommer deras skattebelastning att se ut jämfört med svenska butikers (på nät och fysiska)?

Det med Amazon som chockerar Tolentino mest verkar emellertid vara bolagets dåliga arbetsförhållanden och avsaknaden av fackföreningar. Det finns säkert många förbättringsmöjligheter, men det är också något hon duckar för: ett jobb är ett jobb. Hellre en sysselsättning än arbetslöshet. Sedan vill man förstås att förhållandena ska vara drägliga, men debatten om Amazons arbetsvillkor är i grunden en amerikansk fråga – det är inte sannolikt att samma sak skulle hända här eftersom svenska fackförbund inte skulle acceptera samma villkor som i USA.

Med min hittills knappa erfarenhet av Amazon vill jag ändå försöka vara djävulens advokat. De globala framgångarna för företaget talar sitt tydliga språk. Det Jia Tolentino framställer som ondskans prylbod kan också vara just ett erbjudande om oanade möjligheter.