Andersson, Dadgostar och kalvsteken
För tillfället intresserar sig partipolitiken betydligt mer för sig själv än för landet den syftar till att styra. Det är vem tar vem på vilka villkor för hela slanten.
Vänsterpartiet tänker inte agera dörrmatta en gång till utan ställer krav i både sak och form för att släppa fram Magdalena Andersson. Pensioner och sjukersättningar ska höjas och det ska ingås något så revolutionärt som ett icke-hemligt avtal mellan S, MP (?) och V om hur samarbetet framöver ska se ut.
Det är hårt tryck på Magdalena Andersson, heter det i många kommentarer. Men är det verkligen hon som har det hetast om öronen? Självklart hägrar statsministerposten. Att bli Sveriges första kvinnliga statsminister innebär en säkrad plats inte bara i Wikipedias statsministerlista utan också i historieböckerna även om tiden i ämbetet skulle bli kort. Så det är klart att hon inte vill trampa fel.
Men hur stor är egentligen risken att det sker? Att Ulf Kristersson plötsligt tolereras av den rödgröna riksdagsmajoriteten? Att det går till extraval med några få månader kvar till ordinarie valdag? Stalltipset är att Magdalena Anderssons krånglar sig genom esskornetten och landar i stolen som Stefan Löfven hållit varm.
Den mer spännande frågan är vilken av de rödgröna kamraterna som får det besvärligast under processen och får mest förtret att svälja. Nooshi Dadgostar kräver nya offentliga åtaganden men när tänker hon sig att de ska levereras? Höstens budgetförslag från regeringen är redan lagt och i dag enades moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater om ett gemensamt motbud.
Liberalerna är inte med på detta utan tänker bara rösta på sitt eget förslag, men M-KD-SD-linjen kan ändå samla 154 röster i riksdagen. Regeringen har 116 röster och kommer bara upp i 144 även om alla som valts in som vänsterpartier ger sitt aktiva stöd. Ska Dadgostar få sina pensionspengar krävs det alltså att Centerpartiet röstar på en budgetpolitik som S-MP-V gemensamt står bakom.
Finns det dessutom papper på att förhandlingar ägt rum och att det föreligger ett avtal så har just exakt på pricken det skett som Annie Lööf byggt upp hela sin linje på att inte acceptera. Vem vet, til syvende og sidst biter hon kanske även i detta sura äpple och får sin riksdagsgrupp att ta tuggor de också, men då är det en sak som är säker: det kommer inte att vara Magdalena Andersson som framstår som den stora förloraren.
Å andra sidan. Om Centern gör som partiet hittills har sagt, röstar på sitt eget budgetförslag och avstår i den avgörande slutvoteringen nu i höst, hur ska då Dadgostar få betalt? Ska det komma i tilläggsbudgeten i vår? Styrkeförhållandena är desamma då som nu. Efter valet? Ja, Socialdemokraterna vet hur ett vackert löfte ska låta: ”Du får mat, o kamrat, du får kalvstek i himmelens höjd.”
Tag dig i akt, Nooshi Dadgostar, du kan säkert få ett papper, men det är stor risk att tallriken blir tom.
Senior rådgivare i Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål.