Armin Laschets sista strid?

Pressad. Foto: Dirk Vorderstraße (Flickr).

Den stora frågan i tysk politik just nu är om nästa regering blir en så kallad ”trafikljuskoalition” (SPD (röd), FDP (gul) och Die Grünen) eller en Jamaicakoalition (CDU (svart), FDP och Die Grünen). Om den hårt pressade CDU-ordföranden Armin Laschet ska ha en chans att överleva politiskt måste han bli förbundskansler i en Jamaicaregering.

Utsikterna för en sådan ser dock väldigt små ut. ”Kanslermakarna” Die Grünen och liberala FDP sonderar nu terrängen både vänster och högerut i syfte att se i vilken konstellation man kan få mest utdelning för sin politik. Det här ska inte misstas för regelrätta koalitionsförhandlingar. När de väl startar kommer spelplanen ändras på nytt.

Att FDP:s partiledare Christian Lindner föredrar ett samarbete med Armin Laschet är känt sedan tidigare – de två känner varandra sedan många år och har sina politiska ”baser” i samma delstat (Nordrhein-Westfalen) – men konvulsionerna inom CDU gör kristdemokraterna till en osäker förhandlingspartner för FDP (och Die Grünen för den delen). För stunden saknar CDU ”ett strategiskt centrum”, menar Die Welts vice chefredaktör Robin Alexander (4/9-21). Den bilden förstärktes av det faktum att CDU först inte lyckades hitta en dag som passade för sonderingar med FDP. Vad är ett handslag med Laschet värt om det är osäkert om han fortfarande är partiledare i slutet av denna månad, eller nästa? Hos vem ligger makten, de facto, att fatta exekutiva beslut? Blotta osäkerheten är förödande för CDU:s trovärdighet.

”Om så sker är Armin Laschets politiska karriär över”

Att helt räkna bort en Jamaica-option vore däremot ett stort strategiskt misstag för kanslermakarna: så länge den finns på bordet agerar den hävstång i sonderingarna med Olaf Scholz SPD. Scholz är en mycket tuff förhandlare och sitter på ett starkt mandat i egenskap av ledare för det största partiet. Precis som i valrörelsen ligger Scholz lågt. De senaste dagarna har han knappt synts till. I stället är det generalsekreteraren Lars Klingbeil som i medierna manar de gröna och liberalerna att ”ta ansvar” och komma till förhandlingsbordet. Partikamrater som i medierna är för ivriga mot FDP och Die Grünen i syfte att snabba på processen har fått interna uppsträckningar. Även detta är en del av SPD:s strategi: genom att inte stressa fram hoppas Scholz förlänga CDU:s självskadebeteende maximalt. Det får dock inte dra ut för långt på tiden: en regering bör vara på plats senast kring jul, om Scholz får som han vill. Att signaler inte skickas utåt betyder självklart inte att Scholz rullar tummarna. I kulisserna pågår ett intensivt övertalningsarbete.

I Die Grünens sonderingsarbete spelar språkröret Robert Habeck en mer framträdande roll än i valrörelsen. Delvis på grund av att parhästen Annalena Baerbock inte levde upp till de (för?) högt ställda förväntningarna i valrörelsen. Nu gjorde förvisso De gröna ett starkt val likväl. Vad som är intressant är att Habeck uppges vara mer välvilligt inställd till en Jamaicakoalition än vad Baerbock är. Eftersom CDU är så pressat kan man också föreställa sig att Laschet kan tänkas ge efter för fler av De grönas krav än vad Scholz är villig att göra. Ett av Die Grünens stora hjärtefrågor är en höjd koldioxidskatt, något som Scholz högljutt protesterade mot i egenskap av finansminister 2019. Det är därför inte alls självklart att en trafikljuskoalition under ledning av ”gråsossen” Scholz skulle vara grönare än en Jamaicaregering.

Problemet är, som ovan beskrivits, CDU:s interna tillstånd och att Die Grünen lovat att valet av samarbetspartner ska avgöras av medlemmarna i en omröstning. De grönas medlemsbas lutar stadigt åt vänster. Det ska därför till rejäla köttben från CDU och en hel del övertalning från partiledningen om medlemmarna ska förmås att rösta för ett högersamarbete. Det är inte ett särskilt troligt scenario. För FDP:s Christian Lindner är problemet det omvända. Hans mandat att förhandla må vara starkare, men han måste samtidigt förklara för en ansenlig del av sina högerväljare varför samarbete med SPD är att föredra framför Jamaica. Kanske kan Lindner, om han lyckas bli finansminister, framställa sig som försvarare mot röda och gröna skattehöjningar?

Som läget nu är pekar det mesta på att det blir en trafikljuskoalition. Om så sker är Armin Laschets politiska karriär över. Så länge möjligheten till en Jamaicakoalition, om så bara i teorin, fortfarande existerar kan han dock fortsätta att klamra sig kvar.

Erik Thyselius

Medarbetare i Axess.

Läs vidare