De borgerligas problem: bristen på självförtroende

Jan Björklund (2016). Photo: News Øresund - Johan Wessman. © News Øresund - Johan Wessman (CC BY 3.0).

Frida Jansson, med bakgrund i Liberala ungdomsförbundet, är ny på tankesmedjan Timbro och öppnar idag med en artikel i Smedjan om varför hon tappat tron på uppgörelser vänsterut av Jök-typ. Argumenten för den sortens kontraktspolitik med meningsmotståndare har inte visat sig hålla, menar hon, och avvisar fortsatt liberalt samarbete med Socialdemokraterna.

De liberala framgångarna i sakfrågor har i allt väsentligt uteblivit.

Vänsterpartiet har inte hållits borta från inflytande och lär få ännu mer att säga till om ifall det inte blir borgerlig regering efter valet nästa år.

Isoleringen av Sverigedemokraterna har inte fått stödet för partiet att minska.

I stället för akrobatiska konster i försöken att aldrig behöva ha med SD att göra bör man möta dem i rak debatt: göra upp där det går, låta bli där resultaten skulle bli alltför svårsmälta. Det intressantaste i texten är Janssons påpekande om varför detta inte har skett: att det beror på de borgerligas dåliga självförtroende. ”Det är inte så att man blir sverigedemokrat genom att befinna sig i samma rum som dem”, skriver hon. En självklar insikt, kan man tycka. Eja så vore.

Det är förstås möjligt att SD efter en tid av samverkan skulle skruva upp sina krav till den grad att de blir omöjliga för en borgerlig regeringschef att acceptera. Men då får väl han eller hon helt enkelt låta bli att acceptera dem och i värsta fall ställa sin plats till förfogande .

Det dåliga självförtroendet har inte bara handlat om att vissa borgerliga politiker inte har litat på sin egen integritet utan fruktat att de likt en Zelig plötsligt skulle förvandlas till sverigedemokrater under förhandlingar med dem. Det har också handlat om den märkliga rädslan för att behöva ställa kabinettsfråga, gå in i nya regeringsförhandlingar och utlysa extraval som sista utväg. Sådana saker är fullt normala i de flesta västeuropeiska demokratier och oron för att väljarna skulle bli rasande och straffa den som tar till dem vilar snarare på nervositet än erfarenhet. Att gå in i ett oprövat samarbete med en uttänkt exitstrategi ter sig mycket mer löftesrikt än att sluta avtal där man redan från början försöker lägga krokben för varandra.

En händelse som ser ut som en tanke: I dag kom också en ny förtroendemätning från Aftonbladet/Demoskop. Magdalena Andersson får starkt stöd. Det får däremot inte Nyamko Sabuni, som hamnar i botten av alla listor: män, kvinnor, unga. Hon betalar ett högt pris för sin företrädares dåliga självförtroende.

PJ Anders Linder

VD och chefredaktör i Axess. 

Läs vidare