Av den information vi dagligen matas med gällande Covid-19 är det lätt att få intrycket att sjukdomen verkar på två sätt. De flesta blir inte särskilt sjuka alls, som en normal influensa ungefär. Ett relativt fåtal blir dock väldigt sjuka och behöver vårdas på sjukhus. 
Vad som inte bevakats lika noggrant är den grupp som blir väldigt sjuka, men inte riktigt så sjuka att de hamnar på sjukhus. De fortsätter dock att vara sjuka, vecka ut och vecka in. Ibland känner de att de börjar må bättre, att det värsta kanske är över och dagen efter slår sjukdomen till med full kraft igen. För det är så Corona verkar på många, det är inte en rak kurva där man först blir sjuk, sämre, riktigt dålig, lite bättre och till sist bra. Här går det upp och ner och fram och tillbaka. Många går med hög feber vecka ut och vecka in. Andnöd, näsblod, extrem trötthet, huvudvärk, hosta, listan på symptom är milslång och i fullständig oordning. 
I Facebookgruppen “Vi som har/har haft Corona” ställer en person frågan “Hur länge har ni varit sjuka? 26 dagar för mig”. 162 personer har svarat. 45 dagar. 75. 74. Tre månader. Raden av svar fortsätter.
Problemet är att dessa människor i stor utsträckning rekommenderas av Vårdguiden och vårdcentraler att hålla sig hemma och explicit INTE uppsöka vård. Det handlar naturligtvis om att man vill begränsa smittan, men också att undvika mer press på sjukvården.
Men det innebär att många sjuka inte får träffa läkare och därmed testas inte för viruset. Eftersom de inte testas för viruset hamnar de inte i någon officiell statistik. Mörkertalet är således enormt. 
Eftersom statistik inte förs, så försvåras forskningen. Man vet inte vad som händer med dessa människor. Hur mycket stryk tar deras kroppar av att vara sjuka så länge? När kommer de att bli friska? När ska de gå tillbaka till arbetet? 
Frågorna är många och kommer inte att kunna besvaras förrän vi riktar uppmärksamhet till den här gruppen också. Att testa alla med symptom för Covid-19 är en bra början.

Bild: publicdomainpictures.net