Tyskland: ekonomiska hägringar, maktstrid i AfD och vänsterkravaller

Olaf Scholz (SPD). Ingen snabb återhämtning i sikte. Foto: BMF/Thomas Koehler

Ekonomiska prognoser på skam, falangstrider inom AfD och vänsterkravaller i Leipzig. Här kommer ännu ett nyhetssvep från Tyskland:

”V-scenariot” blev till sand

Förhoppningarna om att konjunkturraset skulle följas av en minst lika kraftig rörelse uppåt verkar inte bli verklighet. I sitt nyhetsbrev beskriver Gabor Steingart det så kallade ”V-scenariot” som en hägring: varje tecken på en snabb vändning i ekonomin visar sig vid närmare granskning inte hålla. För politiken handlar det om att projicera tillräckligt mycket hopp för att ingjuta mod i massorna (och marknaderna).

Finansminister och kanslerkandidat Olaf Scholz (SPD) tror inte heller längre på en kraftig och stundande uppgång: först kring 2022 är ekonomin tillbaka till något som ”liknar en normalitet”. Bakgrunden till finansministerns pessimism är minskande intäkter från skattebetalare och företag samt den stora momssänkningen på 20 procent (imorgon väntas ny statistik presenteras). ”Nästa år kommer det att behövas ytterligare kraftiga åtgärder”, menar Scholz som därmed stämmer i bäcken inför valåret 2021.

Ledarstrid i AfD

I kölvattnet av uteslutningen av högerextrema Andreas Kalbitz (före detta ordföranden för AfD Brandenburg) eskalerar ledarstriden inom partiet. Ordföranden Jörg Meuthen och vice-ordföranden samt gruppledare Alice Weidel befinner sig numera mer eller mindre i öppen konflikt. Meuthen var en av de drivande för att utesluta Kalbitz, medan Weidel uppfattades försvara honom. Att Meuthen funderar över att kandidera till Förbundsdagen inom samma delstat (Baden-Württemberg) som Weidel bidrar inte till sämjan.

Ovanpå allt är Weidel indragen i en pågående myndighetsutredning gällande partibidrag på sammanlagt 130,000 euro till hennes lokalförening i Bodensee. Pengarna, uppdelat i 18 utbetalningar i ett försök att runda tyska lagar som reglerar partidonationer från länder utanför EU, kommer från ett schweiziskt bolag (”Pharmawholesale”). Utredningen har också visat att flera av de personer som uppges ha stått som gåvogivare inte existerar i verkligheten (historien är mycket snårig och förtjänar en hel artikel i sig). Meuthen har också varit involverad i en liknande skandal: 2016 tog han emot 89,800 euro från det schweiziska bolaget ”Goal AG”. Han blev dock tagen till nåder av partiet och man gick med på att betala böter på sammanlagt 269,400 euro.

Genom att utlysa sin kandidatur i förväg, menar interna kritiker, kan Weidel placera sig högst på listan i Baden-Württemberg och därmed säkra sin plats i Förbundsdagen innan gåvoskandalen eskalerar samtidigt som Meuthen tagits på sängen.

Parat med oförmågan att navigera i coronakrisen stärks bilden av ett parti i stark gungning.

Våldsamma vänsterkravaller i Leipzig

Under tre nätter i rad skakades staden Leipzig av våldsamma demonstrationer mot höjda hyror. Gatstenar mot nybyggda lägenheter kastades och 20 poliser skadades. På en presskonferens i tisdags sade stadens borgmästare Burkhard Jung (SPD) att han inte hade något överseende med dem som brukar våld under förespeglingen att man bryr sig om billiga bostäder och social rättvisa.

Att staden skulle ha överlåtit bostadsfrågan helt åt ”marknaden” stämmer inte. Faktum är att Leipzig, likt många andra tyska städer, infört ett tak på hyreshöjningar. Dessutom infördes nyligen en lag som förpliktigar fastighetsägare att presentera planerade rivningar, renoveringar och ändringar av en byggnad inför stadens politiska styre för godkännande. Syftet är att undvika ”Luxussanirungen” eller som Hyresgästföreningen skulle säga ”renovräkningar”. Idén kom så klart från Die Linke och fick SPD:s och Die Grünens stöd. Åtgärderna kommer givetvis inte att fungera. För autonoma vänstern spelar det heller ingen roll: för den som vill förstöra och skada andra kommer det alltid att finnas en ursäkt.

Om skribenten

Medarbetare i Axess.

Läs vidare