Konst

  • Brev från …, Krönika

    Anna Brodow Inzaina

    Witkacy – avantgardist som gjord för filmen

    Konstnären Witkacy var en centralfigur i 1920- och 30-talets Warszawa. Nu har hans verk återupptäckts.

  • Kultur

    Monogrammisten I.S. – Rembrandts gåtfulla samtida

    En aktuell utställning på Östergötlands museum visar verk av den mystiska 1600-talskonstnären Monogrammisten I.S.

    Ebba de Faire

  • Essä

    Maria Sibylla Merian – banbrytande och lysande

    Maria Sibylla Merian bröt ny forskningsmark med sina studier och målningar av insekter. Både Goethe och Carl von Linné tillhörde beundrarna.

    Anders Alvestrand

  • Essä

    Graham Greene och den omöjliga kvinnan på Capri

    Under alla år som Graham Greene tillbringade på Capri avsatte inte ön och dess invånare några spår i hans verk. Undantaget var den excentriska fattigläkaren Elisabeth Moor.

    Bengt Jangfeldt

Mest lästa

  • Anna Brodow Inzaina

    Witkacy – avantgardist som gjord för filmen

  • Monogrammisten I.S. – Rembrandts gåtfulla samtida

    Ebba de Faire

  • Maria Sibylla Merian – banbrytande och lysande

    Anders Alvestrand

  • Graham Greene och den omöjliga kvinnan på Capri

    Bengt Jangfeldt

  • Charlotta Eruths Lindell

    Tite Street – Möjligheternas gata

Håll dig uppdaterad med Axess

– Essäer, kultur och samhällsanalys varje vecka.

  • Internationell fackbok, Recension

    Två romansviter med tiden i tankarna

    Den engelske författaren Anthony Powells romansvit ”A Dance to the Music of Time” är liksom Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt” ett omfattande verk med lång tidspann. I sin bok ”Different Speeds, Same Furies. Powell, Proust and Other Literary Forms” jämför författaren Perry Andersson de två verken, och pekar framför allt på deras…

    Hans-Roland Johnsson

  • Kultur

    Elsa Beskow var inte didaktisk

    Elsa Beskow skapade sina verk när svensk barnlitteratur upplevde en guldålder, och intresset har bestått. Två nya böcker skildrar hennes författarskap – som inte var så ”okomplicerat” som vissa hävdat.

    Lena Kåreland

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Äntligen har jag upptäckt Taylor Swift

    Medelålders män gillar att strö slagkraftiga rader kring sig – men de verkar ännu inte ha upptäckt den citatmaskin som är Taylor Swift.

  • Fördjupning

    Bellman, Lagerlöf och Piraten räds inte det olämpliga

    Carl Michael Bellman, Selma Lagerlöf och Fritiof Nilsson Piratens författarskap hör till skilda tidsåldrar och genrer, men de har någonting gemensamt – alla tre innehåller rejäl manlig fylla.

    Carina Burman

  • Fördjupning

    Lukas & Clara Moodysson hyllar den genialiska raden

    Låt oss inte glömma de verk och författare som aldrig nådde fram – de som vistas i skuggorna och arkiven.

    Lukas & Clara Moodysson

  • Fördjupning

    Lars Norén: de trasiga familjernas gestaltare

    Lars Norén skrev för evigheten och lämnar ingen oberörd. Hans författarskap säger mycket om Sverige som vi tidigare inte förstod.

    Anna Victoria Hallberg

  • Essä

    Bruno Liljefors är gåtfullt bortglömd

    Konstpubliken minns numera ingenting särskilt vid åsynen av en aldrig så välmålad morkulla på drag, eller alfågelflock i havsbandet.

    Fredrik Sjöberg

  • Kultur

    Antika rådet: vin och vallmo

    Sömnlöshet har inspirerat till både konstnärliga verk och facklitteratur. Henrik Nilsson har läst några aktuella böcker.

    Henrik Nilsson

  • Krönika

    Annika Borg

    Mönster från fördriven kultur

    Det kräver sin mängd mattor för att möblera en flera hundra kvadratmeter rymlig prästgård. Jag har ingen riktig linje vid inropen från de lokala auktionshusen, utan ledsagas mer av storleken och skönhetsprincipen, av det som väcker och lockar ögat.

  • Krönika

    Katarina Barrling

    Vår romantiska tid

    Även jag kapitulerade till sist inför Romantikens intåg i Stockholm, nådens år 2024.

  • Krönika

    Susanna Birgersson

    Varför hyllas det fula?

    Vi lever i en kultur som hyllar det fula. Det fula ska pressas på det gamla och vackra, så att det gamla och vackra blir intressant och relevant.

  • Fördjupning

    I skuggan av sin hustru

    Karin Larssons betydelse är enorm. Men utan Carl Larssons målningar hade inte Sundborn erövrat svenskarnas hjärtan.

    Katarina Barrling

  • Kultur

    Äntligen visas Monet

    Nu visas för första gången Claude Monets Londonmålningar i den brittiska huvudstaden.

    Charlotta Eruths Lindell

  • Recension, Svensk fackbok

    En myts livskraft

    En gedigen studie om en myts livskraft, elegant framställd på ett språk lika välklingande som näktergalens sång, skriver Martina Björk om ”Filomelas förvandlingar”.

    Martina Björk

  • Internationell fackbok, Recension

    Ett ständigt pågående försök

    Till syvende och sist verkar måleri ha varit det enda som Francis Bacon verkligen brydde sig om. Jenny Danielsson undrar om konstnären själv skulle ha gillat boken hon nu recenserar.

    Jenny Danielsson

  • Kultur

    Till slut kom attacken

    Salman Rushdies bok Kniv är en angelägen upplysningsskrift för konstnärlig frihet, skriver Catarina Starfelt.

    Catarina Starfelt

  • Kultur

    Inte så svartvitt

    Gamla filmer behöver restaureras. Alltför ofta sker det utan att verkets integritet respekteras, skriver Fredrik Gustafsson.

    Fredrik Gustafsson

  • Kultur

    Omvärderad reaktionär

    Ignacio Zuloaga hyllades i början av 1900-talet men blev senare bortglömd, skriver Adam Korpskog.

    Adam Korpskog

  • Kultur

    Baklänges på händer

    Det behövs fler författare som Georges Perec – men vem ska läsa dem? Det undrar Klara Klingspor.

    Klara Klingspor

  • Recension

    Surrealismen

    André Bretons rörelse fyller 100 år i höst. Surrealismen innebar ett nytt sätt att betrakta världen, djupt präglad av första världskrigets blodbad, skriver Lena Kåreland.

    Lena Kåreland

  • Kultur

    Författaren och kurtisanen

    Alexandre Dumas den yngre har ofta hamnat i skuggan av sin far. Hans roman Kameliadamen har dock både blivit opera av Verdi och film med Greta Garbo.

    Lena Kåreland

  • Recension

    Samlandets konst

    Borde fler köpa konst? I boken How to Collect Art ger ekonomen och konstentusiasten Magnus Resch det tydliga svaret: Ja! Konst har potential att berika alla. Men man måste hålla ordning på förväntningarna.

    Jenny Danielsson

  • Krönika

    Katarina Barrling

    Scener från Seine

    Bacchus a noyé plus d’hommes que Neptune – Bacchus har dränkt fler än Neptunus. Så lyder livsvisdomen på en fransk bonad föreställande tre påstrukna munkar, glatt skålandes i en vinkällare.

  • Intervju

    Att skapa det förflutna

    Den världsberömde keramikern och författaren Edmund de Waals skapande bottnar i hans judiska och europeiska identitet. Den är oupplösligt förenad med de dramatiska livsöden som präglat hans familj och uppväxttid.

    Charlotta Eruths Lindell

  • Recension

    Från Paris till Venus

    Trots att hon hyllades i Paris under det glada 1920-talet och rörde sig i kretsarna kring Picasso och Braque är den franska konstnären Marie Laurencin (1883–1956) lite bortglömd.

    Katarina O’Nils Franke

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Istanbuls öga

    Moderna museet i Istanbul ligger vackert vid en fashionabel strandpromenad längs Bosporen. I ingången till strandområdet finns den allestädes närvarande säkerhetskontrollen med väskröntgen. Kanske är det ett uttryck för en oroväckande trötthet i mig, men de stora metropolerna känns alltmer likartade.

  • Recension

    En man för alla tider

    Kitschig eller sublim? Den omstridde målaren Caspar David Friedrich glömdes snabbt efter sin död men efter återupptäckten många decennier senare vill många se honom som sin egen. Martin Lagerholm uppmärksammar en romantikers 250-årsjubileum med hjälp av nya böcker.

    Martin Lagerholm

  • Samhälle

    Ingen klagar i Kalmar

    Ideligen förs anklagelsen fram att Sverige är ointresserat av kultur. Kalmar är en motbild till klagovisorna, skriver Per Dahl.

    Per Dahl

  • Recension

    En sång- och dansman?

    I Svenska Filminstitutets bibliotek finns det fler än 70 böcker som handlar om Ingmar Bergman och hans filmer, på en mängd olika språk och från de flesta världsdelar.

    Fredrik Gustafsson

  • Kultur

    Vilks vision

    Konstvärldens avkoloniseringsnarrativ gör att man har svårt att hantera antisemitism. Lars Vilks hade kunnat säga en del om detta, menar Mårten Arndtzén.

    Mårten Arndtzén

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Ner i källaren

    Vi har nog alla varit på resa och hamnat i samspråk med någon lokalbefolkning som velat introducera oss för en artist som är omåttligt populär, ja som fångar landets ”själ” och vars alster nynnas från norr till söder.

  • Krönika

    Annika Borg

    Vem vill inte se sig i en jaktspegel?

    Härförleden tillbringade jag en söndagseftermiddag på en auktionsvisning. I den stora, kalla byggnaden ute på landsbygden trängdes föremålen och vittnade om liv och historia. Varje sak delade ett människoöde. Jag lät mig svepas med av alla intryck tingen förmedlade och vandrade runt i andra människors världar i timmar.

  • Recension

    Kungliga kontraster

    Den 1 maj 1920 gick kronprinsessan Margareta bort, ännu inte 40 år fyllda. Efter att först ha haft öroninflammation och sedan vattkoppor var hon kraftigt försvagad och avled när hon drabbades av blodförgiftning och hjärtsvikt.

    PJ Anders Linder

  • Kultur

    Förfalskaren på Östermalm

    Med Loppmarknad fortsätter Richard Swartz sitt självbiografiska författarskap. Hans nyfikenhet på människor är stor, skriver Jakob Sjövall.

    Jakob Sjövall

  • Krönika

    Charlotta Eruths Lindell

    I korthet: En lång kärlekshistoria

    Människan och hunden har haft en kärlekshistoria sedan urminnes tider.

  • Essä

    En samvetsfråga

    Joseph Wrights berömda paradmålning visar inte bara ett experiment. Den skildrar en moralisk konflikt mellan vetenskap och etik som fortfarande är aktuell.

    Anders Alvestrand

  • Fördjupning

    Något mycket osvenskt

    Kulturpropositionen var rekordårens sista suck. De kulturpolitiska ambitionerna har krympt till den grad att de knappast märks, oavsett vilken regering som styr.

    Mikael Timm

  • Recension

    Främlingen

    I år är det 50 år sedan konstnären Pablo Picasso dog. Han föddes i Spanien 1881 men levde i princip hela sitt liv i Frankrike. Idag stoltserar Frankrike med tre museer som bär hans namn, men det tog lång tid innan man gav honom något som helst erkännande. Konsten var en sak, men han var…

    Jenny Danielsson

  • Kultur

    Baltisk modernism

    Litauern M K Čiurlionis är ett lysande exempel på sambandet mellan bildkonst och musik under det tidiga 1900-talet, skriver Laura Barbagallo.

    Laura Barbagallo

  • Kultur

    Disneys dominans

    I år fyller företaget Disney 100. Bolagets starka ställning har blivit negativ för filmkonsten, menar Fredrik Gustafsson.

    Fredrik Gustafsson

  • Samhälle

    Perserna visade vägen

    Det persiska imperiets statsmannakonst beundrades långt efter dess fall. Kravet på att ett ledarskap måste ha ett moraliskt syfte fick stort inflytande.

    Ali Ansari

  • Kultur

    Paris som världsmetropol

    Konstnärerna Degas och Manet visas nu på en omfattande utställning. De var både vänner och kontraster, skriver Lena Kåreland.

    Lena Kåreland

  • Kultur

    Njutning för ögon och öron

    I år ordnas en rad aktiviteter i Bryssel för att uppmärksamma jugendstilen inom arkitektur och konst, skriver Laura Barbagallo.

    Laura Barbagallo

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Författarens fallgropar

    I svt:s kulturprogram visades nyligen en dokumentär om Ola Magnell med undertiteln ”Den motvillige rockpoeten”. Redan där flyter jag ut i fnissiga fantasier om hur vi skulle förhålla oss till undertiteln ”Den villige rockpoeten”. Om såna görs det inga dokumentärer. Man kanske inte ens får tituleras rockpoet, om man är villig menar jag. För att…

  • Krönika

    David Andersson

    Bilden av en epok

    Som barn hade jag stor glädje av några volymer av Ströyers dagbok, där dansk-svensken Poul Ströyer samlade teckningar han under året hade publicerat i Dagens Nyheter. Att i efterhand titta på bilderna från 1970-talet var ett utomordentligt sätt att lära sig mer om det nära förflutna.

  • Recension

    En ryslig historia

    I sina berättelser för Stephen King oss till de fattiga och förfallna skogsbruksorterna i Maine. Det är en sorts amerikansk socialhistoria han gestaltar, de övernaturliga rysligheterna knyter an till en inhemsk tradition av mörk romantik där verklighet och myt sammanförs för att göra det mänskliga tillståndet synligt genom förhöjning och speglande perspektiv. Det är alltid…

    Erik Jersenius

  • Recension

    Vardagens glans och skimmer

    Det är allmänt vedertaget att 37 målningar av den holländs­ke konstnären Johannes Vermeer (1632–1675) har överlevt tidens tand. I samband med att 28 av dessa visas på Rijksmuseum i Amsterdam under rubriken Vermeer – The largest Johannes Vermeer exhibition ever publiceras en rikt illustrerad katalog där målningarna presenteras och diskuteras av framstående konsthistoriker.

    Jenny Danielsson

  • Kultur

    Bland stolletroll och dvärgpirater

    Walter Moers böcker har översatts till en rad språk. Även svenska läsare borde få ta del av hans säregna universum, menar Andreas Åkerlund.

    Andreas Åkerlund

  • Kultur

    Den mångsidige arkitekten

    Det är nu 300 år sedan Storbritanniens mest berömde arkitekt sir Christopher Wren (1632–1723) dog. Hans kändaste verk är Saint Paul’s Cathedral, som han fick i uppdrag att återuppbygga efter den stora branden i London 1666.

    Charlotta Eruths Lindell

  • Recension

    En elektrisk kärlek

    I maj 1958 lyssnar den schweiziske författaren Max Frisch till hörspelet Der gute Gott von Manhattan. Full av beundran beslutar han sig för att skriva till dess författare, den österrikiska poeten Ingeborg Bachmann. Den 9 juni får han svar: Hon är på väg till Zürich och vill träffas. En månad senare är de Du med…

    Mats O Svensson

  • Essä

    Bildningsresor

    Hedvig Elisabet Charlotta Holstein-Gottorp och Mary Wollstonecraft reste i Europa vid tiden för franska revolutionen. De kom från olika samhällsklasser och möttes aldrig, men skrev båda in sig i en litterär genre genom sina resor.

    Anna Brodow Inzaina

  • Kultur

    Den goda grannens lag

    Aby Warburg gjorde en epokgörande insats inom konstvetenskapen. I dagens universitetsvärld skulle han ha varit omöjlig, menar Alfred Sjödin.

    Alfred Sjödin

  • Recension

    Fångade i ekokammaren

    År 2007 skrev konstkritikern och kulturjournalisten Mårten Arndtzén så här i Expressen om Lars Vilks teckning Muhammed som rondellhund:

    Erik Jersenius

  • Recension

    Mer om kritikern än människan

    August Brunius (1879–1926) var under 1900-talets första decennier Sveriges mest inflytelserika konstkritiker. Han skrev också för en stor publik om arkitektur, teater och litteratur, oftast i Svenska Dagbladet.

    Lars Lönnroth

  • Recension

    Radikalism före 1968

    Bilderna i offentligheten av de första decennierna efter andra världskriget är motstridiga. Under senare decennier har ”1968” fungerat som en återkommande politisk och kulturell orienteringspunkt i det offentliga samtalet som kompletterat och delvis ersatt ”folkhemmet” som föremål för historiepolitiska strider.

    Martin Wiklund

  • Recension

    Konstens charkuteribiträden

    En arkaisk skulptur föreställande prins Paris som bågskytt pryder omslaget till Ögonen våra målare och andra tankeexperiment, ett opus signerat akademiledamoten, grekprofessorn och poeten Jesper Svenbro. Boken presenteras som essäsamling men innehåller en rad olika texttyper som författaren producerat genom åren: samtal, intervjuer, tal, förord och föredrag.

    Martina Björk

  • Recension

    Livet bakom fasaderna

    Under vintern är Albert Edelfelt aktuell i en stor utställning på Göteborgs konstmuseum. Hans konst för tanken till idylliska herrgårdar och soliga sommarnöjen. Men hur såg livet ut bakom fasaderna?

    Nils Johan Tjärnlund

  • Kultur

    Hoffmanns äventyr

    E T A Hoffmann, som dog för 200 år sedan, uppfattades länge som trivial. Men han var en ytterst medveten författare.

    Martin Lagerholm

  • Kultur

    Satir i kamp med censuren

    En ny bok uppmärksammar duon Dzigan och Schumacher, som bedrev satir på jiddisch i Polen, Sovjet och Israel.

    Salomon Schulman

  • Samhälle

    Revolutionärerna

    Målaren Jacques-Louis David och kemisten Antoine Lavoisier var goda vänner och geniala inom sina områden. Båda levde under giljotinens skugga.

    Anders Alvestrand

  • Recension

    Plats för konst

    Hur gör man museer tillgängliga? Hur ska ett museum som förvärvat föremål på tveksamma grunder förhålla sig till att lämna tillbaka saker? Bör museer kunna sälja av inventarier?

    Jenny Danielsson

  • Krönika

    Anders Rönmark

    Munch och miljarderna

    När man som svensk kliver in på det nya Munchmuseet i Oslo – eller kort och gott MUNCH som det så modernt ska kallas – är det värt att ha med sig den lutherska tanken i bakhuvudet.

  • Kultur

    Ostadighetens konst

    Under första halvan av 1900-talet väckte den nya japanska grafiken intresse runt om i världen, skriver Laura Barbagallo.

    Laura Barbagallo

  • Essä

    Granen som inte samtyckte

    Maktbalansen mellan människa och natur håller på att rubbas. Samtidskonsten visar att granen står i centrum för utvecklingen.

    Cecilia Nikpay

  • Recension

    Semimänskliga fantasivarelser

    Franz Kafkas (i stort sett postuma) författarskap räknas sedan inte fullt ett århundrade allmänt till världslitteraturens toppskikt. Nya utgåvor på diverse språk utkommer regelbundet, inte bara av de tre (ofullbordade) romanerna och de många kortare berättelserna utan av brev, dagböcker och diverse anteckningar.

    Peter Luthersson

  • Krönika

    Mats Wiklund

    Jag lät mig förföras

    Well some people try to pick up girlsAnd get called assholesThis never happened to Pablo PicassoHe could walk down your streetAnd girls could not resist his stare andSo Pablo Picasso was never called an asshole[Modern Lovers, ”Pablo Picasso”] Jonathan Richman raljerar men det är svårt att undvika känslan att han i grund och botten är…

  • Kultur

    Rätten att häda

    Politisk korrekthet och identitetspolitik får många att blunda för hoten mot yttrandefriheten. Därför är Sakine Madons bok välkommen, menar Catarina Kärkkäinen.

    Catarina Starfelt

  • Kultur

    Ett stycke tysk historia

    Rudolf Schlichter (1890–1955) är väl värld att upptäcka som både konstnär och memoarförfattare. Hans säregna äktenskap med ”Speedy” har på senare tid skildrats i romanform.

    Carl-Göran Heidegren

  • Kultur

    En sentida renässansfurste

    Bernard Berensons stora kunskaper om italiensk renässanskonst gjorde honom berömd och förmögen. Bland hans vänner och beundrare fanns Gustaf VI Adolf.

    Thomas Steinfeld

  • Recension

    Way out west

    I Kalifornien är man bra på att få fram finurlig teknologi, rörlig bild och underhållning, men hur är det med konsten? Erbjuder den amerikanska västkusten en intressant konstscen?

    Jenny Danielsson

  • Kultur

    Dante och bilderna

    Dantes betydelse för konsthistorien skildrades nyligen i en utställning i Florens.

    Laura Barbagallo

  • Recension

    På upploppet

    Hur slutar ett liv som författare? Hur upphör ett skapande? Inte alla fungerade som George Sand, som satte punkt för en roman klockan två på natten för att en timma senare påbörja en ny.

    Lena Kåreland

  • Recension

    Mördare, psykopater och sadister

    Som den framstående latinist hon är har Cambridgeprofessorn Mary Beard insett visheten i Horatius ord om att man bör förena nytta med nöje. Utan att tumma på de akademiska dygderna har hon i böcker som SPQR. Historien om det antika Rom (2015, på svenska 2016) gjort romersk historia både rolig och nyttig för alla som…

    Carl Rudbeck

  • Samhälle

    En doft av civilisation

    Hovbokbindaren Nils Linde (1890–1961) är en av de stora bokbindarna i Sverige, verksam i Göteborg under femtio års tid, från 1910 till 1960 ungefär. Han blev där vad Gustaf Hedberg generationen före honom varit i Stockholm. De var båda konsthantverkare av europeisk dignitet. Ensamma var de ej; deras affärsverksamhet nådde periodvis industriella dimensioner. När bokförlagen…

    Anders Björnsson

  • Recension

    Galenskaparna

    Av en bok med titeln The Gallery of Miracles and Madness väntar man sig något extra. Charlie English, före detta Guardian-journalist, torde dock inte göra någon besviken. Han berättar historien om hur en samling målningar, teckningar och skulpturer skapade av patienter intagna på tyska mentalsjukhus kom att inspirera expressionister, surrealister och dadaister, för att därefter bli slagträ i…

    Benny Carlson

  • Samhälle

    En doft av civilisation

    Hovbokbindaren Nils Linde (1890–1961) är en av de stora bokbindarna i Sverige, verksam i Göteborg under femtio års tid, från 1910 till 1960 ungefär. Han blev där vad Gustaf Hedberg generationen före honom varit i Stockholm. De var båda konsthantverkare av europeisk dignitet.

    Anders Björnsson

Mest lästa

  • Anna Brodow Inzaina

    Witkacy – avantgardist som gjord för filmen

  • Monogrammisten I.S. – Rembrandts gåtfulla samtida

    Ebba de Faire

  • Maria Sibylla Merian – banbrytande och lysande

    Anders Alvestrand

  • Graham Greene och den omöjliga kvinnan på Capri

    Bengt Jangfeldt

  • Charlotta Eruths Lindell

    Tite Street – Möjligheternas gata

Håll dig uppdaterad med Axess

– Essäer, kultur och samhällsanalys varje vecka.