TV > Axess lunchseminarier > Tyskland visar vägen

Axess lunchseminarium

Tyskland visar vägen

Det finns mycket att lära av Tyskland. Inte minst av den ekonomiska teori och praktik som sammanfattas i uttrycket social marknadsekonomi, Soziale Marktwirtschaft, och som har satt sin prägel på tysk ekonomi och samhällsliv under efterkrigstiden. Medan DDR valde socialismen gick Västtyskland en annan och långt mer framgångsrik väg.

Vilka tankar ligger bakom teorin? Vad har den för kännetecken? I hur hög grad lever den kvar? Simon Westberg, talskrivare vid kristdemokraternas partiledarstab, inleder tillsammans med entreprenören Anders Ydstedt ett samtal som modereras av PJ Anders Linder.

Seminariet spelades in den 24 januari 2020.

Tyskland visar vägen

Axess lunchseminarium

Det finns mycket att lära av Tyskland. Inte minst av den ekonomiska teori och praktik som sammanfattas i uttrycket social marknadsekonomi, Soziale Marktwirtschaft, och som har satt sin prägel på tysk ekonomi och samhällsliv under efterkrigstiden. Medan DDR valde socialismen gick Västtyskland en annan och långt mer framgångsrik väg.

Vilka tankar ligger bakom teorin? Vad har den för kännetecken? I hur hög grad lever den kvar? Simon Westberg, talskrivare vid kristdemokraternas partiledarstab, inleder tillsammans med entreprenören Anders Ydstedt ett samtal som modereras av PJ Anders Linder.

Seminariet spelades in den 24 januari 2020.

Publicerat 10 feb, 2020
Tillgängligt till Tills vidare

Kontrollbehov i kris

Förr i tiden var osäkerhet en självklar del av tillvaron. Människan spådde men Gud rådde. Det moderna samhället kännetecknas däremot av djup ovilja mot sådan oförutsägbarhet. Vi vill ha tydligt beräknade risker som går att planera utifrån, försäkra sig emot och helst avskaffa helt och hållet. Coronakrisen är bland mycket annat en påminnelse om att den genuina osäkerheten fortfarande är en realitet: allt låter sig inte beräknas och kontrolleras.
13 jul, 2020

Hur mår liberalismen?

Vi lever i en tid av triumf och bakslag för liberalismen. I delar av världen har vissa liberala idéer blivit självklarheter. Samtidigt blir liberalismen allt oftare hårt ifrågasatt. Vari bottnar kritiken? Vad får den för konsekvenser? Vad har liberalismen för svar?
08 jun, 2020

Vägen till Vita huset

Tisdagen den 3 mars 2020 anordnar ett flertal delstater primär- eller nomineringsval i syfte att presentera sin kandidat till posten som USA:s nästa president. För republikanernas del verkar ingen inom partiet utmana den sittande presidenten Donald Trump. Demokraternas startfält är däremot öppet. Hur hård kommer kampen om Vita huset att bli och har Demokraterna någon chans mot Trump?
28 feb, 2020

Flumskola inget för framtiden

Det påstås ofta att ”framtiden” kräver att barn får utbildning av helt nytt slag. Men tvärtom är traditionell kunskapsskola det bästa sättet att rusta unga för en snabbt föränderlig värld. Är det något som behöver granskas kritiskt är det destruktiv modepedagogik och frälsningsbudskap om digitaliseringens välsignelser. Läraren och skoldebattören Isak Skogstad är aktuell med boken Obekväma sanningar om skolan. Han inleder ett samtal som modereras av PJ Anders Linder.
11 okt, 2019

Hur mycket kostar brotten?

Brottsligheten har stora sociala konsekvenser och den har blivit ett stort problem även för näringslivsklimatet. Stölder, skadegörelse och hot står existerande företag dyrt och gör att nya företag inte startas. Men även övergrepp mot privatpersoner kan få förödande ekonomiska följder utöver de fysiska och psykologiska.
27 aug, 2019

Indiens vägval

Världens största parlamentsval, det indiska, har pågått sedan den 11 april och avslutas under andra halvan av maj 2019. Valets huvudmotståndare är BJP med premiärminister Narendra Modi ispetsen och Kongresspartiet under ledning av Rahul Gandhi. Ekonomiska frågor är centrala men valet handlar också om vad för sorts nation Indien ska vara i framtiden: en sekulär stat eller ett hindunationalistiskt projekt. Indienkännaren Henrik Sundbom, författare till boken På spaning efter det nya Indien, inleder seminariet som modereras av PJ Anders Linder.
21 maj, 2019

I konservatismernas tid

Det talas allt oftare om konservatismens återkomst. Men handlar det i första hand om en come back för en väldefinierad ideologi – eller rör det sig snarare om en renässans för attityder, frågeställningar och förhållningssätt av relevans för flera olika traditioner? Den frågan tacklas utifrån olika infallsvinklar av Håkan Boström, Fredrik Haage, Joel Halldorf, Jenny Sonesson, Karin Stensdotter och Emil Uddhammar.
07 maj, 2019

Flatheten mot terrorn

Många återvändande IS-terrorister kommer att gå fria, eftersom det tagit så lång tid att få ny lag på plats. Det förebyggande arbetet är fortfarande outvecklat, och det finns ingen organiserad avhopparverksamhet. Varför är det så här? Enligt fil dr Magnus Ranstorp, terrorismforskare vid Försvarshögskolan, handlar det om politik och bristande koordination men också om ett debattklimat där terrorbekämpningen har misstänkliggjorts.
12 mar, 2019

Blir Jöken tändvätska för vänstern?

Bläcket har knappt torkat på Januariöverenskommelsen (Jöken), men det stoppar inte internkritiken. Byggnads talar om ”ett slag i ansiktet på Sveriges löntagare”, LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson varnar för ”geggamojan” i mitten och inom S har det startats en vänsterprofilerad förening, Reformisterna. Vänsterledaren Jonas Sjöstedt varnar regeringen och gnuggar händerna om vartannat.
25 feb, 2019

Ny regering klar – vad händer nu!?

Hur kommer uppgörelsen mellan S, MP, C och L att tåla mötet med verkligheten? Hur hållfast kan den bli? Folkbladets chefredaktör Widar Andersson och PM Nilsson, politisk redaktör i Dagens industri, analyserar det nya läget i svensk politik.
07 feb, 2019

Kris i försvarsfrågan

Glappet växer inte bara mellan Rysslands och Sveriges militära förmåga utan också mellan ord och handling i svensk försvarspolitik. Det talas återkommande om tillnyktring och tillskott, men retoriken matchas inte av ökade resurser. Vad är det som står på spel? Patrik Oksanen samtalar med PJ Anders Linder.
20 nov, 2018

Vår stora skuld

Sveriges statsskuld är förhållandevis låg, men den privata skuldsättningen i Sverige är desto större. Hushållens skuldkvot är rekordhög och företagen har lånat ännu större belopp. Varför lånar vi så mycket? Vilka risker är det som byggs upp? Författaren och forskaren Tino Sanandaji har skrivit boken Tio tusen miljarder – skuldkalaset och den förträngda baksmällan. Han samtalar med PJ Anders Linder.
30 okt, 2018

Vad tycker väljarna?

Med bara två dagar kvar till 2018 års val gör David Ahlin, opinionschef i Ipsos, en rykande färsk genomgång av läget. Hur ser partisympatierna ut? Vilka trender sätter sin prägel på valrörelsen? Vad vet opinionsundersökarna om det bredare stämningsläge som ligger till grund för väljarnas ställningstaganden? Seminariet modereras av PJ Anders Linder.
07 sep, 2018

Inflation i rättigheter

Begreppet rättigheter har fått en framträdande plats i debatt och politik. Politiska åsikter och intressen formuleras allt oftare i termer av absoluta och globala rättigheter. Det skapar friktion med en demokrati som bygger på kompromisser och fungerar inom ramen för nationalstater. Har rättighetstänkandet gått för långt? Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, inleder ett samtal som modereras av PJ Anders Linder.
16 apr, 2018

Lillebror ser dig

Den nya tekniken innebär att man när som helst kan bli fotograferad och inspelad. Bild och ljud kan distribueras blixtsnabbt och utnyttjas som sensation eller i komprometterande syfte. En obetänksam replik i ett privatsamtal kan plötsligt hamna mitt i offentligheten och förstöra en karriär eller rentav ett liv.
12 mar, 2018

Människan och maskinen

Artificiell intelligens och robotik utvecklas i rasande fart. Många sätter stort hopp till det som sker och tror på en gyllene framtid, andra oroas för att jobb ska slås ut och människor bli överflödiga. Men Nicklas Berild Lundblad, samhällspolitisk chef för Google i Europa samt adjungerad professor vid KTH, nalkas frågan från andra utgångspunkter.
30 jan, 2018

Den stora oredan

Moderaterna har bytt ordförande och lagt om politiken i viktiga frågor, och partiet tycks ha gått stärkt ur förändringarna. Men vad krävs av den nya moderatledningen för att läget ska stabiliseras och framgångarna bli långsiktigt hållfasta? Och hur ska man tänka kring regeringsfrågan efter valet 2018? Är Sverige politiskt och konstitutionellt rustat för ett läge där ingetdera blocket tycks kunna samla en majoritet?
09 nov, 2017

Kampen mot kulturarvet

Riksdagen har antagit en ny kulturarvspolitik, men det räcker inte för att säkra vårt kulturarv. Ideologisering, snålhet och inkrökthet hotar. Ett av många problem är oviljan att göra tydligt vad som bör värnas och traderas: att skapa en kanon. I Danmark har man färska erfarenheter av detta. Vad kan vi lära av dem? Den Danmarksbaserade skribenten Susanna Birgersson inleder ett samtal som modereras av PJ Anders Linder.
24 okt, 2017

Vad händer med Sverigebilden?

Vad tycker de om oss egentligen? Det är frågan som håller Sverigebildens väktare vakna om nätterna. Många länder ägnar sig åt turism- och exportfrämjande arbete, men i Sveriges fall verkar det inte räcka med att besökare kommer hit och att varor och tjänster blir sålda. Människor utomlands måste känna en äkta sympati också.
27 apr, 2017

Moderater i motvind

För några år sedan såg det ut som om Moderaterna skulle ta över ledartröjan från de krisande Socialdemokraterna och bli den dominerande kraften i svensk politik. I dag hopar sig frågetecknen och partiet går kräftgång i opinionen. Vari bottnar problemen? Statsvetarna Katarina Barrling och Tommy Möller analyserar läget för Moderaterna. Partiets ekonomisk-politiske talesman Ulf Kristersson kommenterar. Samtalet leds av PJ Anders Linder.
28 mar, 2017

Humaniora måste locka en elit

Höjd kvalitet är nyckeln till en starkare ställning för högskolans humanistiska ämnen. De ekonomiska resurserna bör fördelas på färre studieplatser. Om det blir svårare att komma in, om undervisningstiden ökas och om det ställs krav på mer omfattande arbetsinsatser från studenterna kan både kunskapsresultaten och omvärldens syn på ämnena förändras. Det menar Anna Victoria Hallberg, fil dr i litteraturvetenskap och utredare vid Södertörns högskola. Hon samtalar med PJ Anders Linder.
10 feb, 2017

Stannar Storbritannien i EU?

Blir Storbritannien kvar som EU-medlem? Hur går folkomröstningen som avgör denna ytterst viktiga fråga. Hur är läget i kampanjen? Vad kan vi vänta oss innan valdagen, och vad får resultatet för följder för Storbritannien, EU och Sverige? Stephen Castle, politisk reporter på International New York Times i London, samtalar med PJ Anders Linder.
16 maj, 2016

När staten sviktar

Det öppnar sig sprickor i statens hårda kärna. Polisen klarar upp för få brott. Ordningsmakten kan inte upprätthålla ordningen. Försvaret förmår bara försvara oss under ytterst begränsad tid. Samtidigt drar det allmänna sig tillbaka även geografiskt. Tingsrätter, polisstationer och lokalkontor läggs ner. Staten överger samhällen och individer. Vilka blir följderna? Vad bör göras?
25 apr, 2016

Tredjevärldismen i svensk politik

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige som moralisk stormakt? Författaren Torbjörn Elensky menar att de är nära förbundna med en av de överideologier som präglar vårt politiska liv: tredjevärldismen. Denna idé om att skapa en annan världsordning och därigenom befria såväl de fattiga folken som oss själva utvecklades under 1950- och 60-talen och kom att få stort genomslag i Sverige.
23 feb, 2016

Nationalism på ont och gott

Globaliseringen skulle förpassa nationalstaterna till historiens skräphög. Men nationerna och det nationella har visat sig påtagligt livskraftiga. Ibland yttrar det sig som självförhärligande eller aggressivitet. Men det finns också mer sansade reaktioner, som påminner om att det fortfarande är nationen som erbjuder en arena för demokrati och medborgarskap.
02 feb, 2016

Om nya polisorganisationen

Vid årsskiftet genomfördes den största svenska polisreformen på 50 år. Inriktningen och förebilderna är väl valda. Ändå är risken stor att reformen inte ska ge önskat resultat. Inte heller den nya polisen får lokal demokratisk förankring och därmed blir förändringstrycket för litet. Det menar Krister Thelin, som är domare och tidigare statssekreterare i justitiedepartementet. Han samtalar med PJ Anders Linder.
20 feb, 2015