TV > Café Einstein > Vår tids Frankenstein

Café Einstein

Vår tids Frankenstein

Med modern genteknik kan det gå att skapa en supermänniska som lever i 200 år. Men är det önskvärt? Tre framstående svenska forskare diskuterar genteknikens möjligheter och risker. Kanske härmar vi naturen för dåligt. Programledare: Lotta Gröning och ständig gäst Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, Uppsala universitet. Imitatören Göran Gabrielsson medverkar.

Kvällens forskarpanel består av Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Institutionen för evolution, genomik och systematik vid Uppsala universitet; Ulf Landegren, professor i molekylär medicin vid Institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet; samt Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Filosofiska Institutionen vid Stockholms universitet.

En perfekt människa som lever i 200 år kan låta frestande. Men vilka konsekvenser skulle det få att göra fler individer till idealtyper, på bekostnad av mångfald och variation? Är det rätt väg, att göra människor smartare med hjälp av genteknik, i stället för att skapa en bättre skola?

Gentekniken kan hjälpa oss att förstå livets uppbyggnad, men också teoretiskt leda till evigt liv. Men vem vill riskera att överleva alla anhöriga och dö i fel ordning? Å andra sidan: vem vill inte utplåna alla sjukdomar?

Vår tids Frankenstein

Café Einstein

Med modern genteknik kan det gå att skapa en supermänniska som lever i 200 år. Men är det önskvärt? Tre framstående svenska forskare diskuterar genteknikens möjligheter och risker. Kanske härmar vi naturen för dåligt. Programledare: Lotta Gröning och ständig gäst Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, Uppsala universitet. Imitatören Göran Gabrielsson medverkar.

Kvällens forskarpanel består av Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Institutionen för evolution, genomik och systematik vid Uppsala universitet; Ulf Landegren, professor i molekylär medicin vid Institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet; samt Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Filosofiska Institutionen vid Stockholms universitet.

En perfekt människa som lever i 200 år kan låta frestande. Men vilka konsekvenser skulle det få att göra fler individer till idealtyper, på bekostnad av mångfald och variation? Är det rätt väg, att göra människor smartare med hjälp av genteknik, i stället för att skapa en bättre skola?

Gentekniken kan hjälpa oss att förstå livets uppbyggnad, men också teoretiskt leda till evigt liv. Men vem vill riskera att överleva alla anhöriga och dö i fel ordning? Å andra sidan: vem vill inte utplåna alla sjukdomar?

Publicerat 19 jan, 2009
Tillgängligt till Ej tillgängligt