Justinianus var kejsare mer än femhundra år efter Caesar och styrde inte från Rom utan från Konstantinopel. Under hans tid återupprättades det romerska imperiet en sista gång.

Konstantin I återgav romarriket sin forna glans och byggde en ny huvudstad som skulle vara i över tusen år. Men han är främst hågkommen för sin omvändelse till kristendomen, som satte stopp för hundratals år av förföljelse och lade grunden till det medeltida Europa.

Hadrianus gjorde slut på den romerska expansionen och övergav imperiets avlägsna territorier. Han var en stor vän av konst och kultur och ständigt på resa för att bevaka sina intressen. Men han drog sig inte för att använda våld. Uppemot en halv miljon judar antas ha dödats när Hadrianus skickade sin armé till Judéen för att kväsa ett uppror.

Nero var 17 år när han utsågs till kejsare. Under hans inkompetenta och nyckfulla styre gick Rom nästan under. Han lät döda många av sina fiender, inklusive sin mor och syster. När en brand förstörde stora delar av Rom skyllde han på och förföljde de kristna. Slutligen fick armén nog och gjorde uppror. Den vanärade Nero begick självmord.