TV > Diagnoser

Diagnoser

Sedan urminnes tider har vi behov av att klassificera mänskligt beteende. Med diagnoser skapar man bedömningsgrunder för sjukdomstillstånd, till nytta för forskning, botare och lidande individer. Men vad som uppfattas som sjukt och friskt varierar över tid, och olika kulturer har haft sina olika diagnostiska system.

Ända från antiken fram 1800-talet härskade temperamentsläran som diagnostiskt instrument. Humoralpatologin ersattes alltmer under 1800-talet med andra kategorier som t.ex. neurasteni, nervtrötthet. Under en period i slutet av 1900-talet återkom neurasteni under en ny beteckning, ’utbrändhet’. Under 1900-talet dominerades psykologin i hög grad av neurosbegreppet, som sin tur försvann med DSM fr.o.m. 1980-talet.

Mot bakgrund av att inga diagnostiska kategorier har motstått tiden förefaller det sannolikt att den vetenskapliga utvecklingen även i framtiden kommer framtvinga omprövningar av idag dominerande diagnoser. När blir ett mänskligt beteende att betrakta som sjukt; på rent biologiska grunder eller när vissa socialt historiska gränser sätts? Behovet av diagnoser har varit, och är, av stor betydelse för att kunna hjälpa både i forskningen och den terapeutiska verksamheten men var går diagnosernas gränser och vem och vad avgör och bestämmer vem som är sjuk eller frisk?

Seminariet modereras av Lotta Gröning och spelades in på Engelsbergs herrgård i oktober 2014.

Diagnoser

Sedan urminnes tider har vi behov av att klassificera mänskligt beteende. Med diagnoser skapar man bedömningsgrunder för sjukdomstillstånd, till nytta för forskning, botare och lidande individer. Men vad som uppfattas som sjukt och friskt varierar över tid, och olika kulturer har haft sina olika diagnostiska system.

Ända från antiken fram 1800-talet härskade temperamentsläran som diagnostiskt instrument. Humoralpatologin ersattes alltmer under 1800-talet med andra kategorier som t.ex. neurasteni, nervtrötthet. Under en period i slutet av 1900-talet återkom neurasteni under en ny beteckning, ’utbrändhet’. Under 1900-talet dominerades psykologin i hög grad av neurosbegreppet, som sin tur försvann med DSM fr.o.m. 1980-talet.

Mot bakgrund av att inga diagnostiska kategorier har motstått tiden förefaller det sannolikt att den vetenskapliga utvecklingen även i framtiden kommer framtvinga omprövningar av idag dominerande diagnoser. När blir ett mänskligt beteende att betrakta som sjukt; på rent biologiska grunder eller när vissa socialt historiska gränser sätts? Behovet av diagnoser har varit, och är, av stor betydelse för att kunna hjälpa både i forskningen och den terapeutiska verksamheten men var går diagnosernas gränser och vem och vad avgör och bestämmer vem som är sjuk eller frisk?

Seminariet modereras av Lotta Gröning och spelades in på Engelsbergs herrgård i oktober 2014.

Publicerat 15 okt, 2014

Del 3 av 3

Del 3 av 3. Talare: Mårten Schultz - Juridiska frågor och vetenskapliga svar: Har juridiken dåligt självförtroende?; Nathan Shachar - Den kemiska obalansens psykiatri - myt eller vetenskap?
15 okt, 2014

Del 2 av 3: Dagens psykiatriska diagnostik

Del 2 av 3. Talare: Anna Dåderman - Bortträngda minnen framträdde och sådde passande diagnoser - fallet Quick; Sten Levander - Psykiatrisk diagnostik: kritikvärdig men alternativ saknas; Patrik Backgård - Art och grad av störning - diagnostik vid rättspsykiatrisk utredning.
15 okt, 2014

Del 1 av 3: Psykiatriska diagnosers historia

Del 1 av 3. Talare: Per Magnus Johansson - Diagnostik inom den psykoanalytiska traditionen - ett historiskt perspektiv; Malin Hildebrand Karlén - Vansinnets diagnoser - förändring och stabilitet i psykiatrins diagnostiska symptom; Nils Uddenberg - Psykiatrisk diagnostik - möjlig eller omöjlig?; Clarence Crafoord - Diagnosen är en skälm.
15 okt, 2014