Lars Gustafsson in memoriam

1936-2016

Lars Gustafsson debuterade som ung student i Uppsala med romanen Vägvila. Nästan omgående anslog han ett existentiellt tema som skulle komma åter och åter i verk i skilda genrer: omöjligheten att riktigt förstå sig på vad som har skett och varför det har blivit som det har blivit, exempelvis i ett liv och med ett liv. Hans författarskap kom att bli nästan oöverskådligt omfattande, och han vann större erkännande internationellt än nationellt, framför allt i Tyskland, där han 2009 tilldelades Goethemedaljen och 2015 Thomas Mann-priset.

Lars Lönnroth, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och vän med Lars Gustafsson sedan ungdomen, talar med Peter Luthersson.

Inspelat i maj 2016.

1936-2016

Lars Gustafsson in memoriam

Lars Gustafsson debuterade som ung student i Uppsala med romanen Vägvila. Nästan omgående anslog han ett existentiellt tema som skulle komma åter och åter i verk i skilda genrer: omöjligheten att riktigt förstå sig på vad som har skett och varför det har blivit som det har blivit, exempelvis i ett liv och med ett liv. Hans författarskap kom att bli nästan oöverskådligt omfattande, och han vann större erkännande internationellt än nationellt, framför allt i Tyskland, där han 2009 tilldelades Goethemedaljen och 2015 Thomas Mann-priset.

Lars Lönnroth, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och vän med Lars Gustafsson sedan ungdomen, talar med Peter Luthersson.

Inspelat i maj 2016.

Publicerat 18 apr, 2016
Tillgängligt till Tills vidare

Om Vilgot Sjöman med Anders Åberg

Vilgot Sjöman (1924–2006) är mer bekant som filmregissör än som författare. Filmer som ”491” (1964), ”Jag är nyfiken gul” (1967) och ”Jag är nyfiken blå” (1968) hade politisk sprängkraft och väckte reaktioner och debatt i sällsynt omfattning. Men Vilgot Sjöman kom från litteraturen, och en slut- och höjdpunkt i hans konstnärskap blev en svit självbiografiska böcker som aldrig har fått det erkännande som de borde ha fått.
05 nov, 2019

Om Yukio Mishima med Monica Braw

Yukio Mishima (1925–1970) vann tidigt stor litterär framgång, närmare bestämt med en självbiografiskt anlagd skildring av en säregen barndom och personlighetsutveckling, Demaskering (1949). Hans författarskap i ett flertal genrer blev flödande rikt, och åtminstone i väst uppfattades han som den främste japanske författaren. Hans död blev spektakulär. Efter en aktion till stöd för traditionella nationella värden, utförd vid ett militärhögkvarter i Tokyo, begick han seppuku.
05 nov, 2019

Om Robert Musil med Bo Isenberg

Robert Musil (1880–1942) är en österrikisk författare som aldrig blev klar med sitt magnum opus, ett verk som han första gången refererar till i sin dagbok redan 1905 och vars inledande del utkom 1930, en roman betitlad Mannen utan egenskaper. Musil dog utfattig och i stort sett bortglömd i schweizisk exil. Precis som sin landsman Hermann Broch skildrar han modernitetens ankomst, den värld som då går under och den som i stället uppstår.
22 okt, 2019

Elisabeth Sandlund om Nya testamentet

Nya testamentet är en skriftsamling som de första kristna fogade till den hebreiska bibeln, av dem benämnd Gamla testamentet. Nya testamentet innehåller fyra evangelier som skildrar Jesus liv, gärning och död. Till evangelierna har fogats framför allt berättelser om budbärare av det kristna budskapet och brev som kretsar kring lära och förhållanden i de tidiga församlingarna. Textsamlingens slutgiltiga innehåll fastställdes på 300-talet.
22 okt, 2019

Om Thomas Carlyle med Svante Nordin

Thomas Carlyle (1795–1881) var en av 1800-talets mest beundrade författare, en av dess ledande intellektuella. Framför allt var han historieskrivare. Och i centrum för all förändring eller utveckling satte han enskilda individer. Historien är liktydig med hjältarnas historia, de förebildliga föregångsgestalternas historia. Hjältar driver skeendet i kamp mot slemma, ondskefulla antagonister.
22 okt, 2019

Om Hermann Broch med Richard Swartz

Hermann Broch (1886–1951) är en österrikisk författare vars ryktbarhet vilar i huvudsak på två omfattande romaner: Sömngångare och Vergilii död. I Sömngångare skildras hur 1800-talets värderingsvärld går under och 1900-talets bryter in. Romanens tre delar utspelas 1888, 1903 respektive 1918. Den segrande moderniteten kännetecknas av sin platthet, sin krasshet och sin fulhet. Vergilii död är å sin sida ett epitafium över själva litteraturen.
21 okt, 2019

Fredrik Sixtensson om bysantinsk litteratur

Det bysantinska riket (323–1453) med Konstantinopel som huvudstad skapade en litteratur som knappast kan mäta sig med den antika avfattad på samma språk, grekiska. Favoriserade genrer var historieskrivning och sådant som anknöt till ortodox kristendom, som hymner och helgonlegender.
07 feb, 2019

Kurt Villards Jensen om medeltida resenärer

Medeltida resenärer som Marco Polo (1254–1324) och Ibn Battuta (1304–1368 eller 1369), en affärsman från Venedig och en koranlärd från Tanger, tillbringade decennier borta från sina hemländer. Den förre kom i tjänst hos den mongoliske härskaren Kublai khan, den senare hos sultanen i Delhi Muhammad Shah. Båda uppträdde med rättmätigt anspråk att vara den mest bereste mannen i världen.
07 feb, 2019

Om Swift med Alfred Sjödin

Jonathan Swift (1667–1745) var född i Dublin men till sin härkomst engelsman. Under många år eftersträvade han en karriär i moderlandet, som minister eller i varje fall biskop, men fick nöja sig med att bli domprost i sin födelsestad. Hans giftiga, satiriska skrifter kom att utgöra ett oöverstigligt karriärhinder.
08 jan, 2019

Måns Broo om hinduismens heliga skrifter

Hinduismen är inte en enhetlig religion med en enda helig skrift. Historiskt har den likväl utvecklat tyngdpunkter. En sådan är att sky tvåfald och splittring och söka enhet. Dess myller av gudar kan betraktas som skilda manifestationer av en och samme gud.
08 jan, 2019

Om PO Sundman med Per Svensson

Per Olof Sundman (1922–1992) är en utpräglad utomhusförfattare med en karakteristisk ordknapp, närmast klassiskt isländsk stil och berättarteknik. Hans noveller och romaner tilldrar sig främst i norrländska fjällområden men också i polartrakter och i afrikansk vildmark. Hans gestalter utsätts för sådana prövningar som naturen kan bjuda och har ofta svårt att relatera till varandra. Allting är mycket suggestivt.
27 dec, 2018

Om Botho Strauss med Thomas Steinfeld

”Den muterade suveränen” härskar fortfarande i ”det öppna och fria samhället”, skriver Botho Strauss, född 1944, i sin genombrottsroman ”Den unge mannen” från 1984. Allting ligger i skuggan av ”1933 års kors”. Tyskarna skyr sina traditioner och seder av rädsla för att likna den döde, deras ”störste niding”. I en essä 1993 uppmuntrar han landsmännen att bryta den onda cirkeln. I betraktarens ögon förvandlades han därmed från postmodernistiskt underbarn till kontroversiell nationalkonservativ. Är någon av bilderna sann?
18 dec, 2018

Litterära klassiker

Vilka litterära verk tillhör kategorin klassiker? Vilka kvaliteter är det som gör en klassiker värdefull om den nu är värdefull? Vad kan man lära sig av att umgås med klassiker? Har mer eller mindre uråldriga klassiker relevans för förståelsen av vår samtid och vår framtid? Finns det en risk med att klassikerna har försvunnit från pensum i skola och på universitet?
26 mar, 2018

Om Emilia Fogelklou

Emilia Fogelklou (1878–1972) är en särpräglad, djupt imponerande och orättvist förbisedd svensk författare. Hennes vetgiriga, nyfikenhetsdrivna författarskap spänner över skilda genrer. Hon är en pionjär inom religionspsykologisk forskning och en rese som existensfilosofisk betraktare. Hon har skrivit mäktiga levnadsteckningar över Birgitta, Franciscus och William Penn samt inte minst kväkaren James Nayler.
27 nov, 2017

Om Thackeray

William Makepeace Thackeray (1811–1863) var född i Calcutta, såg som pojke Napoleon på Sankta Helena och besökte som ung Goethe i Weimar. I stort sett hela hans författarskap tillkom under en knapp tioårsperiod från mitten av 1840-talet. I hans romaner utspelar sig fiktionen som regel mot en starkt framhävd historisk bakgrund.
31 okt, 2017

Om Werner Bergengruen

Werner Bergengruen (1892–1964) hade svensk påbrå på fädernet men tillhörde i egna ögon den tyska befolkning som hade levt i det baltiska området under århundraden men som under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet i stor utsträckning utvandrade under trycket av dels estnisk, lettisk och litauisk nationalism, dels och framför allt förryskningspolitik.
29 okt, 2017

Om Houellebecq

Michel Houellebecq är född 1958 på ön Réunion i Indiska oceanen. I en situation när den franska litteraturen såg ut att dö anfäktad av svårartad överförfining gav Michel Houellebecq den liv och relevans på nytt. De tanklösa uppfattade honom som provokatör, men det provocerande i hans romaner har inte provokationen som mål.
29 okt, 2017

Om Petrarca

Francesco Petrarca (1304–1374) är litteraturhistoriskt ihågkommen för sina på italienska skrivna dikter om Laura men var först och främst samlare och utgivare av antik litteratur, resenär och lärd författare av på latin skrivna verk som kunde heta Om livet i ensamhet, Om världsföraktet eller Om ryktbara män.
09 okt, 2017

Om Witold Gombrowicz

Witold Gombrowicz (1904–1969) var en polsk journalist och författare som befann sig på resa i Sydamerika när andra världskriget bröt ut. Han bestämde sig för att stanna i Buenos Aires. Här påbörjade han den dagbok som blev hans främsta litterära verk, en dagbok som från början av 1950-talet fortlöpande publicerades i en polsk exiltidskrift.
09 okt, 2017

Om Thomas Bernhard

Thomas Bernhard (1931-1989) blev kontroversiell i sitt hemland, Österrike, som han i dramer och romaner ihärdigt anklagar för att vara genomdrypt av katolicism och nazism. Karakteristiskt för författaren är utdragna monologer av undantagsmänniskor som avskyr det mesta, framför allt föräldrar, lärare och läkare, rollfigurer som har hindrat dem från att vara autentiska och originella, fullt levande.
15 mar, 2017

Om Saul Bellow

Saul Bellow (1915-2005) fick exceptionell framgång under några år på 1970-talet. Han erhöll 1971, som den förste någonsin, en tredje gång National Book Award for Fiction, blev 1972 hedersdoktor vid såväl Yale som Harvard och tilldelades 1976 både Pulitzerpriset och Nobelpriset i litteratur.
28 feb, 2017

Om Gamla testamentet

Tanach är helig skrift inom judendomen, i allt väsentligt formulerad på hebreiska. I Tanach samlas böcker i skilda genrer: berättelser om världens skapelse och om judarnas historia, profetiska skrifter, poesi och nedtecknad livsvisdom. De kristna övertog boksamlingen och inkluderade den i sin heliga skrift, som Gamla Testamentet i bibeln.
20 feb, 2017

Om T. S. Eliot

T. S. Eliot (1888-1965) föddes i USA och växte upp i en miljö präglad av den unitariska kyrka som förnekar treenighetsläran och Jesus gudomlighet, men han blev den mest brittiske av britter och en synnerligen aktiv medlem av anglikanska kyrkan.
14 feb, 2017

Om Alexis de Tocqueville

Alexis de Tocqueville (1805-1859) är upphovsman till flera fascinerande verk, utmärkta av iakttagelseförmåga, tankeklarhet och kompromisslös uppriktighet. "Om demokratin i Amerika" redovisar kunskaper inhämtade och erfarenheter gjorda under en resa till den unga federationen 1831. "Den gamla regimen och revolutionen" är en pedantisk förteckning av de missförhållanden i Ludvig XVI:s Frankrike som närmast av nödvändighet resulterade i 1789 års revolution.
23 jan, 2017

Om Den poetiska Eddan

Den poetiska Eddan är en samling versifierade dikter med spådomar och om hedniska gudar och hjältar. Den pergamentskrift som bäst bevarar en helhet härrör från 1200-talet, men många av de enskilda dikterna är långt äldre och innehåller i sig inte sällan åtskilliga tidslager, rymmer tillägg och ändringar som har gjorts efter hand.
23 jan, 2017

Om Blaise Pascal med Stig Strömholm

Blaise Pascal (1623-1662) utmärkte sig i mycket unga år inom matematiken och kom snart att göra betydelsefulla insatser inte bara som matematiker utan också som fysiker. Likväl vände han nu huvudsakligen sin uppmärksamhet mot religionen och slöt sig i en tid av tolkningskonflikter till klostret Port-Royal och den där förhärskande jansenismen, en riktning inom katolicismen som starkt betonade syndens oundviklighet och nådens ofrånkomlighet för den som ville vinna frälsning men också förnuftets gåva och möjligheten för människan att genom förnuftet erövra värdighet. I Provinsialbreven går Pascal till attack mot de konkurrerande och mäktiga jesuiterna, medan han i Tankar är ute efter att ge argument mot ateism. Vad kan en man som Blaise Pascal ha att säga vår tid? Stig Strömholm, emeriterad juridikprofessor och tidigare rektor för Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.
28 okt, 2015

Om Viktor Rydberg med Andreas Hedberg

Viktor Rydberg (1828-1895) växte upp som fosterhemsplacerad men blev enormt framgångsrik, professor vid Stockholms högskola, riksdagsledamot i andra kammaren, ledamot av Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien, hedersledamot i Akademien för de fria konsterna och riddare av Nordstjerneorden. Han omgavs med respekt och beundran och sågs spritt som landets starkaste andliga kraft. Han skrev vida lästa dikter som "Tomten", "Den nya Grottesången" och "Betlehems stjärna" och populära romaner som Singoalla, Den siste athenaren och Vapensmeden men också lärda och delvis polemiska verk som Bibelns lära om Kristus och Undersökningar i germanisk mythologi. Varför förblev han i eftervärldens ögon inte den främste? Andreas Hedberg, universitetslektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.
28 okt, 2015

Om Dada med Jonas Ellerström

I Zürich i det neutrala Schweiz samlades under första världskriget personer som hade lämnat sina hemländer för att undvika krigstjänst. Några av dessa startade våren 2016 en kabaret på Spiegelgasse 1, Cabaret Voltaire. Under samlingsnamnet och slagordet dada framfördes experimentella dikter och visades experimentell bildkonst. Ledare var Hugo Ball, en tysk som snart kom att överge dada för att istället ägna sig åt kristen mystik. Andra närvarande tog efter krigsslutet med sig samlingsnamnet och slagordet till andra platser, så rumänen Tristan Tzara till Paris och tysken Richard Huelsenbeck till Berlin. Samma skrin stämdes upp i flera väderstreck: "Dada betyder ingenting", "Dada är mer än dada", "Världen är bara en filial till dada". Vad ville de skrikande poeterna, egentligen? Jonas Ellerström, bokförläggare, essäist och översättare, samtalar med Peter Luthersson.
22 okt, 2015

Om Alexander den store med Eva-Carin Gerö

Hur vinner man kunskap om en gestalt från antiken? Som exempelvis Alexander den store (356-323 f Kr), världserövraren från Makedonien, som utsträckte sitt rike över Mindre Asien, Persien och ända bort till floden Indus i Indien och på så vis gav spridning åt grekiska språket och grekisk kultur. Hurdan var han som människa? Och vad kan vi veta om det, med säkerhet eller sannolikhet? En uppsjö biografier skrevs redan under antiken, åtskilliga av dem är förkomna eller bevarade endast i fragment. Somligt ter sig vederhäftigt, annat mytologiserande. För de två viktigaste, kompletta levnadsteckningarna svarar Plutarchos (ca 46-ca 120) och Arrianos (ca 85-sannolikt ca 160). Varför är de tillförlitliga? Och hur ser de på Alexander? Eva-Carin Gerö, professor i grekiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson.
15 okt, 2015

Om Joseph Roth med Anders Björnsson

När första världskriget var förlorat begav sig Joseph Roth (1894-1939) från krigstjänst i den österrikisk-ungerska armén till Berlin och etablerade sig som mycket framgångsrik journalist. Åtminstone en av de böcker som han kom att skriva är ett enastående reportage, Judar på vandring, om östjudarna och deras miljöer, levnadssätt och svåra historiska belägenhet i några av mellankrigstidens nya stater. Själv sörjde Joseph Roth det habsburgska imperiet, en multietnisk och multireligiös entitet som hölls ihop endast av en kejserlig familj och som upplöstes och lämnade plats åt grasserande och sinsemellan hatisk nationalism. Romanen Radetzkymarschen är hans nostalgiska magnum opus, en kärleksförklaring till det som gick förlorat. Historikern Anders Björnsson, som både har skrivit en bok om Joseph Roth och översatt ett novellurval av Joseph Roth, samtalar med Peter Luthersson.
08 okt, 2015

Om Konfucius med Lars Fredén

Konfucius (551-479 f Kr) var en vishetslärare, född och mestadels verksam i staten Lu. Han gav råd till furstar. Kring sig samlade han lärjungar. Hans efterlämnade råd till furstar och yttranden till lärjungar finns samlade i de så kallade Analekterna, sammanställda i en ganska slumpmässig inre ordning tämligen långt efter centralgestaltens död. Råden och yttrandena är inte sällan väldigt konkreta och kan i förstone te sig beskäftiga och platta men öppnar sig vid reflektion till en livsfilosofi med djup och halt. Framförallt från och med Songdynastin (960-1279) blev Analekterna den viktigaste referenspunkten i kinesisk pedagogik, inte minst grunden för ämbetsmannaexamination. Dess ställning i dylika avseenden är fortsatt stark. Lars Fredén, Sveriges ambassadör i Peking, samtalar med Peter Luthersson.
01 okt, 2015

Om Fredrika Bremer med Barbro Hedvall

Fredrika Bremer (1801-1865) gjorde sig ett namn med en svärm romaner under 1830-och 1840-talet. Men hennes främsta insatser tillhör slutfasen av hennes liv. Då gav hon sig ut på långvariga, vidsträckta och strapatsrika resor. Till "den nya världen": Förenta staterna. Och i "den gamla världen": Palestina och de områden som hade utgjort det forna Hellas.
03 mar, 2015

Om bröderna Goncourt med Lena Kåreland

Bröderna Goncourt - Edmond (1822-1895) och Jules (1830-1870) - förknippas framför allt med Frankrikes mest ansedda litterära pris, Goncourtpriset, och med sina dagböcker, skrivna för senare utgivning, rika på detaljer och färger, på uppsnappade repliker och exakt skisserade karakteristiker av personer och miljöer.
24 feb, 2015

Om Pierre Loti med Ulf Peter Hallberg

Pierre Loti (1850-1923) var en fransk marinofficer och författare, i den senare egenskapen på sin tid mycket populär och tidigt ledamot av Franska Akademien. Pierre Loti skrev romaner som är starkt uppblandade med självbiografiska inslag och dessutom regelrätta men starkt personligt färgade, till sin ton närmast lyriska, reseskildringar.
17 feb, 2015

Om Friedrich Nietzsche med Johan Tralau

Friedrich Nietzsche (1844-1900) var en tysk filolog som ställde skarpa frågor om sin samtids omvälvningar och deras existentiella konsekvenser. Hans tidiga verk, framför allt "Mänskligt, alltförmänskligt", uppvisar en man febrilt upptagen av tanken att rädda mening åt människolivet sedan vetenskapen har detroniserat religion, myt och konst.
17 feb, 2015

Om Winston Churchill med Erik Hedling

Winston S. Churchills författarskap är nästan oöverskådligt. Han skrev uppemot 50 böcker, inte sällan omfångsrika flerbandsverk. Hans journalistik flödade ymnigt och inbringade betydande inkomster. Hans tal (alltid i skrift formulerade) är åtskilliga och stundom legendariska. Dessutom finns en enorm mängd korrespondenser, beslutsdokument och promemorior. Vid sidan av författarskapet var Churchill parlamentariker och statsman. Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson.
26 jan, 2015

Om Tusen och en natt med Carl Rudbeck

Tusen och en natt är en arabisk sagosamling, delvis av indiskt och persiskt ursprung, med något skiftande innehåll i olika utgåvor. Sedan den i början av 1700-talet kom ut på franska spred den sig snabbt till de flesta europeiska språk och stimulerade intresset för Orienten. Sagornas värld är skimrande och praktfull eller grå och grym: Den rike är mycket rik, den fattige mycket fattig. Andar och demoner ingriper i händelserna. Och en rättrogen muslim kan bli belönad för sin dygd. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och tidigare lärare i arabiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson.
26 jan, 2015

Om Majken Johansson med Jacques Werup

Majken Johansson (1930-1993) tillhörde som ung en lärd, intellektualistisk och ultrasofistikerad krets poeter i det tidiga 1950-talets Lund. I debutdiktsamlingen Buskteater uppträder sådana som Gorgias, Sokrates, Luigi Pirandello, Jean Cocteau och Gertrude Stein. Men snart vände Majken Johansson ryggen åt lärdomen, intellektualismen och det ultrasofistikerade.
17 sep, 2014

Om Thomas Jefferson med Per T. Ohlsson

Thomas Jefferson (1743-1826) var en ledande gestalt i den amerikanska självständighetsrörelsen och blev USA:s tredje president. Till skillnad från sin närmaste företrädare John Adams ville han att centralmakten i federationen skulle vara minimalistisk. Den frihet som Jefferson åstundade var individens frihet. USA borde sträva efter att vara den individuella frihetens imperium.
28 aug, 2014

Om Edith Södergran med Agneta Rahikainen

Edith Södergran (1892-1923) föddes i kejsardömet Ryssland och dog i republiken Finland. Hon skrev lyrik på tyska och franska men framför allt på svenska. Dikter som omsider väckte beundran och anstöt med sin språkliga och känslomässiga intensitet.
27 aug, 2014

Om Robert Louis Stevenson med Leif Zern

Robert Louis Stevenson (1850-1894) är en skotsk författare som vann världsrykte framför allt med historierna om Dr Jekyll och Mr Hyde, och om den unge Jim Hawkins sammandrabbning med den slemme Long John Silver på Skattkammarön.
27 aug, 2014

Om Nizami Aruzi med Ashk Dahlén

Del 2 av 6. Nizami Aruzi föddes kort före år 1100 i Samarkand och levde och verkade huvudsakligen vid hovet i staden Bamiyan i det som nu är Afghanistan. Hans litterära rykte kommer sig av den 1156 eller däromkring tillkomna furstespegeln Fyra skrifter, där han presenterar de fyra kunskapsområden som tiden ansåg viktigast: skrivarkonst, diktkonst, läkekonst och astrologi.
18 aug, 2014

Om Ezra Pound med Carl Rudbeck

Poeten och essäisten Ezra Pound (1885-1972) är en av den litterära modernismens ledargestalter i det tidiga 1900-talet. Han inspirerade och påverkade en lång rad kolleger. Så har James Joyce, T. S. Eliot och Ernest Hemingway vittnat om sin tacksamhetsskuld. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och kulturjournalist, samtalar med Peter Luthersson.
12 aug, 2014

Om Eckermann med Carl-Henning Wijkmark

Johann Peter Eckermann (1792-1854) har gått till litteraturhistorien inte i sin egen rätt utan för sin aldrig sviktande omsorg när det gällde att nedteckna yttranden av den till åren komne Johann Wolfgang von Goethe. Carl-Henning Wijkmark, skönlitterär författare och essäist med stark förankring i tysk kulturtradition, samtalar med Peter Luthersson.
01 apr, 2014

Om Kipling med Lars Burman

Rudyard Kipling (1865-1936) fick tidigt stor litterär framgång med verk i flera genrer: poesi, noveller, romaner, reseberättelser. Peter Luthersson samtalar med överbibliotekarie Lars Burman.
20 mar, 2014

Om Tacitus med Svante Nordin

Tacitus (cirka 55-cirka 120) var en romersk statsman - praetor, konsul och till sist prokonsul över provinsen Asien - som i skrift skildrade några av de historiska skeenden som han kunde överblicka. Peter Luthersson samtalar med professor Svante Nordin.
20 mar, 2014

Om Thomas Mann med Åke Leijonhufvud

Thomas Mann (1875-1955) fick under 1940-talet status nästan som ett alternativt Tyskland. Från sin amerikanska exil kunde han göra anspråk på att tala för en tysk nation som inte var Hitlers.
11 mar, 2014

Om Antoine de Saint-Exupéry med Kristoffer Leandoer

Antoine de Saint-Exupéry (1900-1944) har vunnit störst framgång med sin minst ambitiösa bok: Lille prinsen, en förtjusande och tankeväckande roman för små och stora. Annars siktade han från början på att bli för 1900-talet vad Melville, Conrad och Loti var för 1800-talet, en skildrare av äventyrliga resor med tidens favoriserade samfärdsmedel, för dem fartyg, för honom flygplan.
11 mar, 2014

Om Bertil Malmberg med Nathan Shachar

Bertil Malmberg (1889-1958) är en av den svenska litteraturens ensammaste och mest särpräglade andar. Han är till stor del formad av erfarenheter som inte har varit gängse bland kollegerna hemmavid, i det kaotiska München under första världskrigets slut och fram genom 1920-talet, med krigsinvalider, rådsrepublik och nazistiskt kuppförsök.
11 mar, 2014

Om Joseph Conrad med Carl Rudbeck

Egentligen hette han Teodor Józef Konrad Korzeniowski, född 3 december 1857 i Berditjev, Kiev guvernement, Tsarryssland, död 3 augusti 1924 i Bishopsbourne, Kent och var polsk-brittisk sjöman och författare. Hans mest kända verk, Mörkrets hjärta, skrevs 1902 flera år efter Conrads erfarenhet av att vara kapten ombord på en ångbåt i Kongofloden. Peter Luthersson samtalar med Carl Rudbeck.
21 okt, 2013

Om Vergilius med Marianne Wifstrand Schiebe

Vergilius (70-19 f. Kr.) är idag möjligen mest bekant som Dantes ledsagare under vandringen genom helvetet och skärselden. Historiskt sett är han den kanske mest bemärkte författaren någonsin. Marianne Wifstrand Schiebe, docent vid Uppsala universitet och Sveriges främsta expert på Vergilius diktning och inflytande, samtalar med Peter Luthersson.
14 okt, 2013

Om Jorge Luis Borges med Anders Mortensen

Del 4 av 6. Jorge Luis Borges (1899-1986) är en författarnas författare, kanske i högre grad än någon annan under 1900-talet, läst och efterbildad. Högst når han i korta prosaberättelser, noveller med inslag av på uppdiktade fakta baserad essäistik.
08 okt, 2013

Om Ernst Jünger med Carl-Göran Heidegren

Del 3 av 6. Ernst Jünger (1895-1998) levde nära 1900-talets krängningar och katastrofer och reflekterade över dem i existensfilosofiska verk i flera genrer. Carl-Göran Heidegren, professor i sociologi vid Lunds universitet och författare till två böcker om Ernst Jünger och dennes bror Friedrich Georg Jünger, samtalar med Peter Luthersson.
02 okt, 2013

Om Edward Gibbon med Svante Nordin

Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, talar med Peter Luthersson om den brittiske historieskrivaren Edward Gibbon.
24 sep, 2013

Om Sven Delblanc med Lars Lönnroth

Docent Peter Luthersson samtalar med Lars Lönnroth, professor emeritus vid Göteborgs universitet och Delblancs medredaktör av litteraturhistoriska standardverket Den svenska litteraturen.
24 sep, 2013

Om Thorkild Hansen med Per Svensson

Peter Luthersson samtalar med Per Svensson om den danske författaren Thorkild Hansen, känd för bland annat "Processen mot Hamsun".
04 jun, 2013

Om Machiavelli med Carl Rudbeck

Carl Rudbeck, filosofie doktor i litteraturvetenskap och tidigare lärare i arabiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson om Niccolò Machiavelli (1469-1527).
28 maj, 2013

Om Salman Rushdie med Per Bauhn

Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitet, samtalar med Peter Luthersson om Salman Rushdies författarskap.
20 maj, 2013

Om Herbert Tingsten med Olof Pettersson

Olof Petersson, tidigare professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, har nyligen avslutat en monografi om författaren Herbert Tingsten som vetenskapsman. Här samtalar han med Peter Luthersson.
14 maj, 2013

Om Thukydides med Stig Strömholm

Stig Strömholm, emeriterad juridikprofessor och tidigare rektor för Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson om Thukydides, en atensk truppförare och historieskrivare på 400-talet före Kristus.
07 maj, 2013

Om George Orwell med Johan Hakelius

Johan Hakelius, skriftställare med stora kunskaper om brittiskt samhällsliv och brittisk kultur, samtalar med Peter Luthersson om författaren George Orwell (1903-1950).
02 maj, 2013