Idén om att människan har en dubbel själ, dels gudomlig och dels jordisk, har mycket gamla rötter och kan hittas i ett stort antal antika kulturer och samhällen. Jagets dualitet har länge studerats av socialantropologer. Fenomen som extas, trance och utomkroppsliga tillstånd har observerats och analyserats. Hur kan vi förstå dessa upplevelser? Vad har de betydelse för vår förståelse av människans förhållande till den eviga och den sekulära världen? Kan de förklaras psykologiskt?