TV > Veckans bok – 2021 > Del 11 av 16: Läkarinnor

Veckans bok - 2021

Del 11 av 16: Läkarinnor

Gudrun Nyberg, som är läkare och författare, har skrivit boken Läkarinnor. År 1870 blev det möjligt för kvinnor att studera medicin. Då valde 24 pionjärer att utbilda sig till läkare. Alla blev inte färdiga, men det var målmedvetna kvinnor som stod emot sin tids diskriminering och fördomar, och som fann en nisch som folkbildare i fråga om kvinnors hälsa. Lotta Gröning intervjuar Gudrun Nyberg.

Del 11 av 16: Läkarinnor

Veckans bok - 2021

Gudrun Nyberg, som är läkare och författare, har skrivit boken Läkarinnor. År 1870 blev det möjligt för kvinnor att studera medicin. Då valde 24 pionjärer att utbilda sig till läkare. Alla blev inte färdiga, men det var målmedvetna kvinnor som stod emot sin tids diskriminering och fördomar, och som fann en nisch som folkbildare i fråga om kvinnors hälsa. Lotta Gröning intervjuar Gudrun Nyberg.
Publicerat 14 dec, 2021
Tillgängligt till Tills vidare

Del 16 av 16: Franska flanörer

Lena Kåreland är professor emerita i litteraturvetenskap. Hon presenterar oss för författare som Balzac, Zola, Hugo när de flanerar i 1800-talets Paris. Flanörerna vandrar ensamma, studerar människor, bilder och ljud. De ser stadens fattigaste delar och de fina boulevarderna. Vad de ser återspeglas i deras dikter och romaner. Lotta Gröning intervjuar Lena Kåreland.
Litteratur 18 jan, 2022

Del 15 av 16: Tomhetens filosofi

Lars Vargö är doktor i japanologi och har under sin långa karriär bland annat varit svensk ambassadör i Seoul och Tokyo. I den nya boken Tomhetens filosofi beskriver han zenbuddhismens japanska historia, betydelse och väsen. Han tar upp förhållandet mellan zen och den politiska makten liksom relationen mellan buddhism och den inhemska traditionella religionen shinto. Boken tecknar samtidigt en bild av japansk historia under tusen år och den så kallade Kyotoskolans försök att skapa syntester mellan japanskt och västerländskt tänkande. PJ Anders Linder intervjuar Lars Vargö.
Litteratur 11 jan, 2022

Del 14 av 16: Japonismen

Monica Braw är japanolog och författare. I sin artonde bok om Japan får vi möta den europeiska fascinationen för Japan under sent 1800-talet som gick under benämningen "Japonismen". Det var en tid då européer entusiastiskt köpte upp konst från det då, för många västerlänningar, helt okända Japan. Vad betydde det här för den europeiska konsten? Och var det verkligen en rättvis bild av Japan som den europeiska allmänheten fick ta del av? Adam Cwejman intervjuar Monica Braw.
Litteratur 04 jan, 2022

Del 13 av 16: Tågen stannar inte här längre

Edvard Hollertz är agronom och politisk redaktör på ATL. I sin bok Tågen stannar inte här längre gör han en resa genom södra och mellersta Sveriges landsbygd. Han möter politiker och entreprenörer som berättar hur landsbygden ser ut inifrån. Han besöker gamla bruksorter som fått nytt liv och presenterar den nya trenden att köpa och renovera ödehus. Lotta Gröning intervjuar Edward Hollertz.
Litteratur 27 dec, 2021

Del 12 av 16: Framtidens historia

Henrik Brissman är idéhistoriker vid Lunds universitet. I "Framtidens historia" beskriver Brissman hur framtiden skildrats genom historien. Vare sig det har handlat om utopier eller dystopier har bilden av framtiden alltid varit beroende av sin samtid. Sättet vi blickar in i det okända säger oss något om den tid vi lever i. Adam Cwejman intervjuar Henrik Brissman.
Litteratur 20 dec, 2021

Del 10 av 16: Vikingatidens vagga

När organiserades vikingatidens samhälle? Lotta Gröning samtalar med Kristina Ekero Eriksson som är vetenskapsjournalist och arkeolog. I sin bok Vikingatidens vagga berättar hon om handelsvägar, segelfartyg och utveckling av järnsmide och vapen, och om hur krigarna rustades med raseriet som grund och stridstekniken som vapen.
Litteratur 06 dec, 2021

Del 9 av 16: Vattenvarelser

Jakob Christensson är idéhistoriker. I "Vattenvarelser" stiftar läsaren bekantskap med hajar, valar och maneter samt andra djur som under stora delar av mänsklighetens historia väckt fascination, skräck och förundran. Trots att vi levt nära haven och dess varelser har många av djuren, in i vår tid, förblivit mystiska väsen vars liv vi vet lite om.
Litteratur 30 nov, 2021

Del 8 av 16: Det där tyska

Ylva Herholz är författare och journalist. Hennes senaste bok ”Det där tyska” beskriver dels den egna släktens vedermödor i ett efterkrigstida Europa och hur erfarenheterna från kriget än idag präglar den tyska offentligheten, men är också en studie av hur vår svenska självbild har formats i mötet med just ”Det där tyska”. Samtalet leds av Erik Thyselius.
Litteratur 23 nov, 2021

Del 7 av 16: Absolut text

Torbjörn Elensky är kritiker, librettist och författare: nu senast till Absolut text, en bok om hur språket i allmänhet och skriften i synnerhet formar vår värld. Framställningen bygger på anteckningar och reflexioner som Elensky gjort under mycket lång tid, ja egentligen hela sitt vuxna liv. Resultatet har också blivit rikt och brett med gott om historiska referenser. Religionens nära samspel med text, översättningarnas problem och möjligheter, vad makten att namnge betyder är bara några av de frågeställningar han tar sig an.
Litteratur 15 nov, 2021

Del 6 av 16: Tanke och dröm – Svensk idéhistoria från 1900

Svante Nordin är idéhistoriker och professor emeritus. I sin senaste bok, "Tanke och dröm - Svensk idéhistoria från 1900" beskriver han ett århundrade av debatter och konflikter i svensk offentlighet, från Strindbergfejden till 1990-talets diskussioner om globalisering.
Litteratur 09 nov, 2021

Del 5 av 16: Kulturkriget

Lotta Gröning samtalar med Andreas Johansson Heinö som är doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro. Hans bok Anteckningar från Kulturkriget handlar om en kamp om hur liberala värden kan förenas med nationella. Religionen, existentiella frågor och invandring möblerar om det politiska landskapet.
Litteratur 01 nov, 2021

Del 4 av 16: Tyrannens tid

Magnus Västerbro är författare och har skrivit flera verk om tunga perioder i svensk historia. 2018 belönades han med Augustpriset för en bok om 1800-talets svenska hungerkatastrof. I sitt nya arbete, Tyrannens tid, skildrar han livet i Sverige under det stora nordiska kriget 1700 – 1721. Det är Karl XII:s tid, men det är inte kungen utan svenska folket som står i centrum. Hur var det att leva i ett evigt krigstillstånd där ständigt nya kullar soldater skulle rekryteras? Hur klarade sig kvinnorna när männen dog i fjärran land? Hur betalades kriget? Hur stod människor ut?
Litteratur 26 okt, 2021

Del 3 av 16: Judarnas historia

Vem var Sveriges första jude? Och den andra och den tredje? Det vet Carl Henrik Carlsson, verksam vid Riksarkivet och Hugo Valentin Centrum. Han samtalar med Catta Neuding om judarnas historia i Sverige.
Litteratur 26 okt, 2021

Del 2 av 16: Dante

Anders Cullhed är professor emeritus i litteraturvetenskap och Sveriges främste Dante-kännare. I hans senaste bok, Dante - Den förste författaren stiftar vi bekantskap med en av Europas litterära storheter. Men vem var egentligen personen Dante? Han levde ett händelserikt liv, och trots att han ständigt utgick från hemstaden Florens i sina verk, var det en stad han under en stor del av sitt liv var förvisad ifrån.
Litteratur 26 okt, 2021

Del 1 av 16: Handbok för fifflare

Hanne Kjöller är journalist och författare. I mer än 20 år har hon granskat de kryphål i den svenska lagstiftningen som ger brottslingar möjlighet att utnyttja välfärden för egen vinning. Det skriver hon om i boken Handbok för fifflare.
Litteratur 26 okt, 2021