Kommentar

PJ Anders Linder

Helvetet i Almedalen

An angel leading a soul into hell. Målning efter Hieronymus Bosch Foto: Wellcome Library

Egentligen är det onödigt att gå på Almedalsseminarium för att få reda på hur ett inferno är beskaffat. Det är bara att dröja sig kvar i Visby några dagar tills Stockholmsveckan börjar.

PJ Anders Linder

Senior rådgivare i Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Men när nu katolska Newmaninstitutet och studieförbundet Bilda bjöd in till morgonföreläsning på temat ”Hur ser det ut i helvetet?” blev det ännu en frestelse jag inte kunde motstå, och jag gick dit.

Det hela visade sig bli överraskande gemytliga tre kvart med jesuitpatern Philip Geister som lärd guide i sekulära och kyrkliga tankar om den hinsides nedervåningen.

Han öppnade med att konstatera att ”helvetet är väldigt hett just nu” och påpekade att vi var och varannan dag möter rubriker och nyheter, inte minst från det plågade Ukraina, som talar om våld och mänskligt lidande i termer som hämtats direkt från den religiösa vokabulären. Det sekulära språket räcker inte riktigt till.

Inom den akademiska teologin är helvetet samtidigt iskallt. Det stora flertalet av de så att säga professionella blir närmast besvärade av frågan och vill inte tala om den. Ifall de ändå blir tvungna glider de gärna undan med att om helvetet ändå existerar så är det ingen som befinner sig där.

Hur ser där då ut? Här visar sig arrangörerna ha lovat litet mer än de kunde hålla, för det centrala i fader Geisters budskap var att man inte ska tänka på helvetet som en plats utan ett tillstånd: inte som ondskans högborg utan som godhetens frånvaro. I en vardaglig föreställningsvärld må helvetesbilden ofta vara en idé om evigt, klaustrofobisk lidande och fullständig frånvaro av hopp. I den kyrkliga eskatologin, läran om de yttersta tingen, handlar det däremot inte om någon straffanstalt som Gud konstruerat utan om stum isolering och brist på gudomlig närvaro som människor åstadkommit alldeles på egen hand.

Det finns en gammal historia om när den koleriske protestantiske pastorn och politikern från Nordirland, Ian Paisley, predikade om helvetets fasor för sin församling: ”Där kommer att vara eld, där kommer att vara svavel, där kommer att vara gråt och tandagnisslan!” Då ropade en liten gumma från första raden: ”Men pastor Paisley, jag har inga tänder!” Och Paisley visste svar: ”Tänder kommer att tillhandahållas!”

Fader Geister har inga som helst ambitioner att hota gumman med sådana förfärligheter. Man kan ana att det skulle göra henne lite besviken.

Upptäck Axess Digital i 3 månader utan kostnad

Allt innehåll. Alltid nära till hands.

  • Full tillgång till allt innehåll på axess.se.
  • Tillgång till vårt magasinarkiv
  • Nyhetsbrev direkt till din inbox
Se alla våra erbjudanden

Publicerad:

Uppdaterad:

Läs vidare inom Kommentar

  • Kommentar

    Erik Thyselius

    ”Amerika, die wunderschöne”: Därför är allt bra med USA egentligen tyskt

  • Kommentar

    Erik Thyselius

    Ta hoten mot allt israeliskt på allvar

  • Kommentar

    Katarina O’Nils Franke

    Ett ordensväsende för samhällets bästa

  • Kommentar

    Erik Thyselius

    Starkt eller svagt: vilket Europa vill vi ha?

  • Kommentar

    Erik Thyselius

    Antisemitismen i Sverige: Allt stöd till Anders Persson!

  • Kommentar

    Erik Thyselius

    Vänstern är den nya högern – och därför kommer den att förlora