Sjösättningen av Axess ägde rum på Handelshögskolan i Stockholm en grå februaridag 2002. Förberedelserna hade pågått i över två år. Nu stod alla medverkande i trapporna på Sveavägen, redo att introducera den nya tidskriften i det svenska medielandskapet. Efter en presskonferens hölls ett internationellt seminarium för 400 deltagare, med en avslutande middag på Skeppsbron 24, där tidskiftens första redaktion låg.

På varje stol i aulan låg gratisexemplar av första numret. ”Tema: Globalisering” löd rubriken. På omslaget skakade en ung Vladimir Putin hand med en olje­schejk. Amartya Sen intervjuades om världsekonomin. Stolt chefredaktör var den tidigare SvD-medarbetaren, överdängaren på att redigera understreckare, Kay Glans.

Ambitionen var hög. Under lanseringskampanjen skulle dryga 140 000 fri-ex av tidskriften delas ut till Svenska Dagbladets och Finanstidningens prenumeranter. Målsättningen med det massiva utskicket var enligt initiativtagaren och Ax:son Johnsonstiftelsens vd Kurt Almqvist ”att man skulle ha hört talas om Axess, man skulle ha sett den och man skulle helst ha tagit i den – men inte nödvändigtvis ha läst den”.

Vi ska strax återkomma till lanseringen.

En kort bakgrund: De tre kusinerna Antonia Ax:son Johnson, Frances Broman och Viveca Ax:son Johnson (alla tre barnbarn till stiftelsens grundare Axel och Margaret) ville vid slutet av 1990-talet att stiftelsen i huvudsak skulle främja forskning inom humaniora och samhällsvetenskap – de akademiska discipliner som åtnjöt minst ekonomiskt stöd – och bidra till spridandet av forskningens resultat.

Uppdraget gick till Kurt Almqvist, då verksam vid Institutet för analytisk psykologi. Almqvist hämtade inspiration från Utbildningsradions program Idé­­­­­­­­hi­storiska miljöer. För att bedriva framgångsrik utbildning och lärande via medier behövs flera komponenter: böcker, studiematerial, tv- och radioprogram. Tillsammans med seminarier och föreläsningar skulle stiftelsens delar skapa synergi­effekter och ökad tillgång till forskning och kunskap.

Strategin skulle visa sig idealisk för Ax:son Johnsonstiftelsens satsning på den tredje uppgiften, det vill säga spridandet av forskningens resultat. Axess­ spelade en nyckelroll i detta projekt. Den skulle vara essäistisk i anglosaxisk anda, och med en bredd som både vänstern och högern skulle uppskatta och finna läsvärd. Den skulle också kunna plocka upp intressanta idéer från stiftelsens seminarier och sprida vidare. Den publicistiska idén var en tidskrift där akademiker inom humaniora och samhällsvetenskap skulle känna sig välkomna och stimulerade. Det skulle vara högt i tak och forskare skulle kunna skriva fritt, utan att för den skull känna att de riskerade sin akademiska ställning. Samtidigt skulle Axess också kunna läsas av en nyfiken och bildningsintresserad allmänhet.

”Den skulle vara essäistisk i anglosaxisk anda, och med en bredd som både vänstern och högern skulle uppskatta och finna läsvärd.”

Under två år hade jag det stora nöjet att ingå i den arbetsgrupp som förberedde Axess. Vi reste runt en hel del och träffade liknande tidskrifter, bland annat Times Literary Supplement och New York Review of Books med den nu bortgångne legendariske chefredaktören Robert Silvers. I London blev Prospect Magazine en givande samarbetspartner tack vare den genomtrevlige Alexander Linklater och chefredaktören David Goodhart.

Men vad skulle tidskriften heta? Det grubblades länge över detta. Arbetsnamnet
hade varit Ax:son Johnson Journal. Axess enades man om till slut, ett namn
som skänkte associationer till Ax:son Johnsonstiftelsen som avsändare och klingade ”tillgänglighet”. Och formen då? Tillgängligheten borde rimligtvis speglas i designen. Man ville medvetet inte framstå som exklusiv eller käckt glansig, utan snarare påminna om något lågmält och seriöst­, som 68-rörelsens enkla stenciler. En återhållen färgskala tryckt på tidningspapper i tabloidformat – i princip motsatsen till snygg – och det var själva avsikten!

Åter till Handelshögskolans aula den 20 februari 2002. Där och då gick plötsligt ett av de ben som lanseringen stod på hastigt och olustigt av. Finanstidningen lades ner! I Dagens industri kunde man samma morgon läsa: ”Stenbeck lägger ned Finanstidningen. Sista numret utkom idag. 25 anställda inklusive chefredaktören Per Lundsjö får gå. Inom kort utkommer en ny tidning med namnet Finans Vision.” Vad i hela fridens namn hade hänt? Hade Jan Stenbeck lurat oss? Så kändes det i alla fall. Men det fanns inte mycket att göra, annat än att segla vidare. Istället kom Axess att med ­några nummer följa med den nya tidningen Finans Vision.

Populärt

Hederskulturens medlöpare

Första skottet gick in i pannan, det andra i käken. Hon slapp höra hur fadern upprepade ordet ”hora” när han sköt. Obduktionen visade att den första kulan avslutade Fadime Sahindals 26-åriga liv.

Jenny Sonesson Samhälle 2021 7

Seminariet Towards a Global Society? avlöpte enligt planerna med föreläsare som Hernando de Soto, som talade om behovet av att registrera ägandet hos de fattigaste medborgarna i tredje världen. Professor Jagdish Baghwati talade sig varm för globaliseringens goda sidor, inte minst för kvinnor och barn. Den tidigare Mossadchefen David Kimche uttryckte sig försiktigt om säkerhetspolitiska risker och möjligheter i Mellanöstern och Sunil Khilnani om framtidsutsikterna för Indien i en global värld. Handelshögskolan bjöd på lunchbuffé och de inbjudna gästerna ställde sig något förbryllade men roade, särskilt aristokraten de Soto, i en ty­piskt svensk kö. ”Welcome to Sweden – and social queuing!”

Allt filmades och visades senare – trots motgången med Finanstidningen – i Stenbecks Tv8. För i samma veva, och i samma anda, skapades tv-programmet Global Axess med intervjuer med internationella forskare under ledning av Utrikespolitiska institutets direktör, den charmerande Anders Hellner och producerat av Karl Olov Larsson. Tidigare hade man sänt intervjuprogram i SVT tillsammans med Göran Rosenberg, men hos public ser­vice var beslutsprocesserna inte sällan tröga. På TV 8, där alltså Global Axess sändes fram till dess Axess TV startades år 2006, var man betydligt mer snabbfotad och samarbetsvillig.

Hur blev då mottagandet av Axess? Överlag fick den glada tillrop och positiva omnämnanden i både radio och tidningar. En känd journalist bläddrade igenom den och utbrast förvånat, ”Men – det här var ju riktigt bra!” Lars Linder i Dagens Nyheter gladdes åt nytillskottet av samhälls-och kulturtidskrift: ”Så ger tidskriften också intryck av att ha funnit sin rätta form redan från första numret.” Aftonbladet var om möjligt ännu nöjdare: ”Axess, tidskriften som blivit det Moderna Tider kanske drömde om att bli: fördjupande, seriös, överraskande – och krävande.”

Flera av de skribenter som var med i det allra första numret bidrar än idag: Nathan Shachar, Johan Tralau och Kim Salomon. Vi som läser hoppas på många år till.