På kvällen den 15 september 2023 har det gått på pricken ett halvsekel sedan Gustaf VI Adolf avled och kronprins Carl Gustaf efterträdde sin farfar på tronen som Carl XVI Gustaf. Och nationaldagen den 6 juni 2023 har det gått ett halvt millennium sedan riksdagen i Strängnäs där riksföreståndaren Gustav Eriksson valdes till kung, så småningom känd som Gustav Vasa. Valet innebar ett slutgiltigt farväl till Kalmarunionen och en start på Sveriges långa och inte alltid problemfria resa som nationalstat.

Bägge tillfällena erbjuder utmärkta tillfällen att stimulera till lärande och begrundan: Varifrån kommer vi? Vilka vägval har gjort att vi befinner oss där vi är? Vilka andra spår har funnits till buds och vartill kunde de ha lett oss? Vilka historiska erfarenheter är mest angelägna att beakta när vi rustar oss inför framtiden?

Kungl. Hovstaterna och De Kungliga Slotten har uppenbarligen och glädjande nog bestämt sig för att inte låta chanserna gå förlorade. I går publicerades de första delarna av jubileumsårets program. Kungaparet kommer att besöka samtliga residensstäder under 2023. På Nationaldagen inleds firandet i Strängnäs innan det traditionsenligt (men extra ambitiöst) avslutas på Skansen. Minnet av trontillträdet högtidlighålls genom bland annat högvaktsavlösning, musik och en kortege genom Stockholm den 16 september.

Den som vill fördjupa sig ytterligare kan besöka en av utställningarna som arrangeras. Redan i mars öppnar Vasa till Bernadotte – Kultur i rikets tjänst 1523-1973-2023 på Kungliga slottet. På Gripsholm riktar man strålkastarljuset särskilt mot Gustav Vasa och i en fotoutställning på Slottsbacken visas bilder från olika delar av kungens 50-åriga gärning som statschef: allt ifrån audienser och konseljer till familjeliv.

Man kan tycka olika om Gustav Vasas insatser – och för delen kung Carl Gustafs. Men efter att under lång tid ha ignorerats eller rentav setts med fientlighet väcker nationalstaten numera ett yrvaket intresse, och ingen kan förneka den stora betydelse monarkin som institution har haft och har för Sverige. Den har spelat en nyckelroll för utvecklingen av vårt land och har fortsatt stor betydelse som sammanhållande kraft i en värld där de splittrande tendenserna är starka.

En gång i tiden var monarkin aktivistisk och rastlös. Den moderna monarkin lägger tvärtom en svalkande hand på tidens heta panna, och det kommande året erbjuder värdefulla möjlighet att fördjupa såväl kunskaperna om den som respekten för den.