Ge professuren till Rothstein

Linnéuniversitet har som bekant lagt ut en platsannons där man söker en politiskt (o)medveten person till en professur i design och visuell kommunikation. Vederbörande ska vara bra på ”normkritik, dekolonialism, feminism, queerteori, teorier om posttillväxt” och annat som säkert hade fått Linné att bli stolt som en tupp över lärosätet som bär hans namn.

Nu har den kastade handsken plockats upp av någon som redan är professor, nämligen Bo Rothstein. Han har levererat en 26-sidig ansökan till universitetet och väntar spänt på svar. Han berättar om dokumentet och ambitionerna i en artikel som står att läsa i Fokus.

Några citat:

”För dekolonialism vill jag anföra min forskning om korruption… Mycket av denna forskning handlar just om korruption i länder som har varit koloniserade.”

Vad gäller ”kravet på att arbeta inom teorin om posttillväxt så vill jag framhålla att jag i mina omfattande studier av den svenska statens uppbyggnad under 1700- och 1800-talen just kommer att intressera mig för postverkets och andra liknande myndigheters tillväxt.”

”Jag har sysslat mycket med design och visuell kommunikation, framför allt genom egen produktion av en stor samling mycket fräsiga powerpoint-bildspel…”

”Jag är fullt införstådd med kravet att arbeta inom de fyra teorier som nämns i utlysningen. En fråga jag har är dock vad som händer med anställningen om jag i min forskning skulle komma fram till att någon av dessa inte går att verifiera empiriskt … Om detta nu skulle inträffa i den händelse jag tillträder den aktuella professuren, måste man ha universitetsledningens tillstånd för att byta till någon annan teori?”

Värdet av Linnéuniversitetets estetiska forskning undandrar sig mitt bedömande, men om inte Bo Rothstein fanns skulle vi vara tvungna att uppfinna honom. Någon måste ha mod och humör nog att ge hals när kejsaren går naken.

PJ Anders Linder

VD och chefredaktör i Axess. 

Läs vidare