Vulkanhotet från underjorden

Den 31 juli började som en fredags­kväll som alla andra i Neapel. Tu­­rister på uteserveringarna, färjor på väg in i hamnen med badgäster från öarna och italienare som börjat förbereda middagen i sina hem. Då kom jordskalvet, klockan 19.46. Det var det kraftigaste på 40 år i området – 4,7 på Richterskalan – följt av 60 mindre efterskalv. Videoklipp i sociala medier och nyhetssändningar visar hur bitar av byggnader rasar och en stor stenbumling krossar en bil. Inuti folks bostäder vräks föremål ner och slås i bitar. Efter skalvet fördes 26 personer till sjukhus och 300 familjer tvingades lämna sina hem. Räds­lan efter skalvet var så stor att många sov utomhus i sina bilar under natten som följde.

Alla i Neapel och framför allt i de små samhällena nordväst om staden lever med vissheten om att det rör på sig, djupt nere i jorden under dem. Förra somma­ren inträffade en nästan lika stor jordbävning som den senaste, en annan den 21 maj i år mätte 4,4 på Richterskalan. Blickarna riktas så lätt mot Vesuvius, den berömda slumrande vulkanen. Men det verkliga hotet mot Neapel – och hela Europa – kommer inte därifrån. Faran lurar norr om staden, längs kusten, dold under marken i Campi Flegrei. En aktiv supervulkan.

En supervulkan är inte som ett vanligt högt berg med en krater på toppen. Den karakteriseras tvärtom av att den kollapsat efter ett enormt utbrott som tömt magmakammaren. Då bildas en kaldera, ett slags jättelik kraterliknande sänka. Den kan sträcka sig milsvis och se ut som en vanlig dalgång på håll, som supervulkanen Yellowstone i USA.

Campi Flegrei är en sådan kaldera, som delvis ligger under havet. Namnet betyder ”de brinnande fälten” och myntades av antikens greker, som under sina båtfärder längs kusten såg rök och ånga stiga upp från marken. Kalderan är 13 kilometer i genomskärning och rymmer åtminstone 24 gamla vulkaner. En av dem är Solfatara, en grund vulkankrater där ångor och svavelväterök stiger upp ur marken ur så kallade fumaroler. Där finns också många kokande lerpölar. Fram till 2017 var kratern lättillgänglig för besö­ka­re och lockade mängder med turister. Sedan slutade en utflykt i tragedi.

Tisdagen den 12 september 2017 besökte familjen Carrer från Venedig de flegreiska fälten. Den elvaårige sonen Lorenzo klättrade över ett staket och kom in på avspärrat område. Då öppnade sig marken under honom och han försvann. Föräldrarna rusade dit för att rädda honom men uppslukades av jorden de också. När räddningsarbetarna väl fick upp dem var de alla döda, kvävda av de giftiga gaserna. Bara familjens sjuårige son, som hade sett alltihop, överlevde.

Den huvudansvarige för säkerheten vid Solfatara dömdes till fem års fängelse för bristande skyltning och inhägnader. Området är i dag inte alls lika tillgängligt. Men den verkliga faran med Campi Flegrei kan inga säkerhetsåtgärder i världen rå på. Ett stort utbrott skulle radera Neapel och få förödande konsekvenser för hela Europa – och världen.

Vi har alla hört om asteroiden som gjorde slut på dinosaurernas välde på jorden. Näst efter en asteroidträff är en supervulkans utbrott det som har störst potential att ödelägga stora delar av vår planet. På jorden finns flera aktiva supervulkaner av Campi Flegreis typ.

Vulkanutbrott mäts enligt en VEI-skala. Det betyder volcanic explosivity index. Skalan är logaritmisk och varje steg uppåt på den innebär att kraften i utbrottet är tio gånger så stor som i steget under. Vid VEI 0 till 1 sker små utbrott, ofta. Vid VEI 2 till 3 är utbrotten måttliga till stora och kan orsaka stör­ningar i flygtrafiken samt askregn som skadar grödor, bilar och byggnader. Vulkanen Etna på Sicilien pendlar mellan VEI 1 och 2, någon enstaka gång 3. VEI 4 till 5 är något helt annat. Det är väldigt stora utbrott, som kan inverka på klimatet globalt, dock en relativt kort period. När Mount Pelée på den karibis­­ka ön Martinique fick sitt utbrott 1902 var det en VEI 4 och uppemot 30 000 männi­skor dog.

VEI 6 till 7 är enorma men sällsynta utbrott som kan orsaka stora temperaturfall i flera år. Det senaste var indonesiska Mount Tambora år 1815. Hundra miljarder ton aska och sten slungades upp i stratosfären och uppemot 100 000 människor dog. År 1816 kallades ”året utan sommar” då svält och missväxt
följ­­de.

En supervulkans utbrott är ytterligare tio gånger så kraftigt. Dödstalen och förödelsen kan bli oerhörda, liksom de långvariga konsekvenserna för livet på hela jordklotet. Campi Flegrei har haft två enorma utbrott. Det första för ungefär 39 000 år sedan, då supervulkanen kastade ur sig 200 kubikkilometer magma i ett av de största vulkanutbrotten någonsin på vår jord. Det andra gigantiska utbrottet kom för 15 000 år sedan. Det senaste skedde år 1538 och var en andeviskning jämfört med de föregående, men tillräckligt för att bilda den 132 meter höga vulkanen Monte Nuovo, Europas yngsta berg. Och nu skälver alltså marken på nytt, under de brinnande fälten.

På Via Antiniana i Pozzuoli kokar asfal­­ten och det ryker från sprickor i marken. Problemen har ökat de senaste åren, precis som frekvensen på jordskalven. Det beror på bradyseism, alltså när marken i vulkaniska områden höjer och sänker sig beroende på hur magma och gaser rör sig långt nere i jordens inre. Campi Flegrei är sedan 2005 inne i en period av intensiv positiv bradyseism, alltså när marken höjer sig, vilket betyder att gaserna och magman där nere stiger uppåt. Hur länge perioden kommer att vara och om den till slut kommer att leda till ett nytt utbrott kan ingen svara säkert på.

Vesuviusobservatoriet är världens äldsta vulkanologiska institut, grundat 1841, och numera en del av Italiens nationella geofysiska och vulkanologiska institut (INGV). Härifrån övervakas också aktiviteten i Campi Flegrei, varje sekund. Inga konkreta tecken finns på ett nära förestående utbrott. Många av experterna på INGV varnar dock för att spänningarna i jordskorpan i området ökar i takt med de alltmer frekventa och kraftiga skalven. Samma varning kommer även från forskare på University College of London, som i sina studier kommit fram till att jordskorpan i Campi Flegrei var tre gånger så kraftig på 1980-talet. Enligt vissa experter kan den inom några år, runt 2030, nå en brytpunkt. Det kan leda till ett utbrott eller bara till mins­­kade spänningar, när trycket lättar. Ingen vet säkert.

I färjehamnen i Pozzuoli, mitt i vulkanområdet, är det varje dag fullt med turister från hela världen, som ska ta någon av färjorna mot paradisöarna Capri, Ischia och Procida. I fjol hade Neapel med omnejd 20 miljoner övernattande turister. Siffran ökar varje år. Allt fler vill se den säregna staden och även ta sig till närliggande juveler som Pompeji och Amalfikusten. Därför blev protesterna våldsamma bland hotellägare och krögare när Italiens civilminister Nello Musomeci ville höja beredskapsnivån i området från gul till orange, den näst högsta nivån. Det skulle skrämma bort turisterna, menade de lokala närings­idkarna.

Samtidigt protesterar invånarna och kräver fler åtgärder. De är trötta på att väckas av skalven och att leva i rädsla – liksom på att se sina hem få stora sprickor i väggarna, takpannor ramla ner och gamla byggnader rasa. Italiens regering tillsatte 2023 en kriskommission och har tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB) avsatt 2 miljarder euro till området. En evakue­ringsplan har tagits fram, men risken för kaos vid ett utbrott är överhängande. I det område som är direkt i riskzonen bor 360 000 personer och i Neapel med omnejd nästan tre miljoner. Trafiken är redan till vardags kaotisk. Lägg därtill att maffian Camorran har ett finger med i spelet i alla upphandlingar, politiska val och byggnadsprojekt. Att på kort tid här försöka evakuera miljoner människor vore en logistisk mardröm. Får supervulkanen ett utbrott på historiskt hög nivå är dessutom alla planer onödiga.

Jag går in på INGV:s hemsida och kollar de senaste uppdateringarna. Bara på de tre timmar som jag finslipat den här texten har det varit två nya skalv i Campi Flegrei.