Språk kan också vara ett maktmedel och en politisk fråga. Vilka krav ställer vi på nyanländas svenskkunskaper? Välkomnar vi blivande svenskar in i den språkliga gemenskapen? Och hur gör vi det på bästa sätt i så fall?
Regeringen föreslog i mars att kommunerna ska få 100 miljoner kronor i statsbidrag för att kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för personer från Ukraina med skydd av massflyktsdirektivet. Det är ett fint initiativ som behövs, eftersom vi också ställer förhållandevis höga språkkrav i vårt samhälle. Om du inte talar något ord svenska får du det klart svårare att få ett arbete.
Många är också intresserade av att lära sig mer om språket. Det syns bland annat på de tidningar och böcker vi läser och de diskussioner som förs.
I Sverige finns bland annat Språktidningen vars chefredaktör, Anders Svensson, har nyligen ihop med nya chefen för Språkrådet, Lena Lind Palicki, skrivit boken Viktig svenska. Alla dom där språkfrågorna (Norstedts 2023).
Som man ser redan på boktiteln väljer de aktivt bort de/dem till fördel för den under våren mycket omdiskuterade sammanslagningen dom. Diskussionerna har emellanåt känts något som en icke-fråga och författarnas liberala ”det blir som det blir”-inställning borde kanske tala för att vi inte ens bör införa några nya tvingande rättesnören för hur alla ska göra, utan språket förändras ändå pö om pö och blir det dom i framtiden så blir det.
Men Svensson och Lind Palicki vill alltså göra, vad de nog anser vara, en rätt folklig poäng av att språket redan har förändrats till dom före de/dem. Därom tvistar – ännu – de lärde. Men just nu är det faktiskt de och dem som gäller och även på deras egen hemmaplan råder meningsskiljaktigheter, för i senaste Språktidningen säger författaren David Lagercrantz att ”ordet dom skär i mig”. Jag känner likadant. Varför ändra ett system som fungerar? Men precis som Lagercrantz konstaterar kan jag också tänka mig att lära om – om det skulle behövas någon gång i framtiden.
Låt oss fortsätta att språka om språk på såväl det litterära som det politiska planet. Men låt de och dem stå tills vidare.
—
Tips! Du hittar fler artiklar och program om språk:
Jennifer Paterson om införandet av könsneutrala skrivregler i Frankrike
Redan prenumerant?
Logga inUpptäck Axess Digital i 3 månader utan kostnad
Allt innehåll. Alltid nära till hands.
- Full tillgång till allt innehåll på axess.se.
- Tillgång till vårt magasinarkiv
- Nyhetsbrev direkt till din inbox
