Författarna utgår från ekonomipristagarna Douglass C Norths och Elinor Ostroms teorier om institutionernas betydelse.

En stor del av boken bygger på intervjuer med företrädare för svenska företag som opererar på kontinenten, bland dem Atlas Copco, Tetra Pak och Scania, och behandlar sektorer som information och kommunikation, industri och råvaror, jordbruk samt transporter och infrastruktur. Dagens situation ges en historisk inramning som sträcker sig tillbaka till 1600-talet, medan utblickar mot framtiden görs.

Författarna uppmärksammar inte minst några av de konflikter som funnits kring svenska företags engagemang i Afrika. Det handlar framförallt om svenska näringslivsaktörer i Apartheid-Sydafrika, men även till exempel om den kontroversiella invecklingen i Liberia på 1960-talet och om Lundin Oils omstridda förehavanden i Sudan.

Särskilt intressant är den brokiga och komplexa bild av Afrika som framträder genom boken. Uddhammar och Stein tar upp diverse problem, som det utbredda beroendet av råvaruexport och de många politiska riskerna, men lyfter i lika hög grad fram kontinentens stora potential. Dit hör bland annat en ung befolkning och teknologiska landvinningar vad gäller antalet mobilabonnemang och andelen internetanvändare. Frågan om huruvida Afrika kan bli ”världsekonomins framtida industriella verkstad” får dock inget entydigt svar.

Lika tankeväckande är analysen av svenska företags status i Afrika. Boken beskriver hur dessa åtnjuter ett gott anseende tack vare sin attraktiva personalpolitik. De tenderar ha en mer horisontell struktur och bättre anställningsvillkor än sina lokala motsvarigheter, samtidigt som de månar om kompetensutveckling. En annan faktor som gjort svenska företag omtyckta är deras sociala åtaganden, som solenergiaktören Tellux AB:s insats för övergivna barn i Kenyas slum. Detta ligger i linje med Uddhammars och Steins iakttagelse att företag ofta inte bara genererar vinst utan också tar ansvar för samhället.

Boken utmärks av ett sakligt och resonerande förhållningssätt. Det är välkommet i en tid då forskning gärna blir påtagligt ideologisk, speciellt när det kommer till relationerna mellan den europeiska och den icke-europeiska världen.