Den senaste filmen, Encanto, hade pre­miär i slutet av 2021, lagom till jullovet. Det är en trevlig, men något bagatelliserad historia om hur en mormoders trauma stör relationerna i familjen flera generationer framåt.

Tyvärr hamnar berättelsen i skymundan av alla ideologiska krav som ställs på Disney.

Vare sig man såg filmen eller inte, så minns alla Frozen. Prinsessan Elsa sjunger i snön samtidig som hon reder ut relationen till lillasyster Anna medan de gemensamt räddar kungariket Arendelle.

Publiken älskade filmen som slog alla rekord men fick kritik i medierna – varför var alla så vita? Och var man verkligen tvungen att ha med en kärlekshistoria, måste det alltid handla om MÄN?

”Disney hukade sig som en strykrädd hund och såg till att rätta till problemen i nästa film.”

Disney lyssnade på kritiken. Nästa film, Vaiana, handlar om en prinsessa på en ö någonstans i Franska Polynesien som räddar sitt kungarike mer eller mindre på egen hand. Hon har visserligen en sidekick i form av en halvgud, men det är hon själv som fixar det mesta. Hon har heller inte något kärleksobjekt så långt ögat kan nå och är svarthårig och brunhyad. Man har inte stannat vid att det bara ska vara rätt på filmduken, flera röstskådespelare har även sitt ursprung i Franska Polynesien.

Kritikerna var dock inte nöjda. Var Vaiana tvungen att vara så snygg, måste hon ha långt blankt hår när hon ger sig ut på äventyr? Måste kvinnor alltid vara objekt för den manliga blicken?

Disney hukade sig som en strykrädd hund och såg till att rätta till problemen i nästa film. Encanto handlar i stort sett bara om kvinnor, de män som finns har perifera roller. Hjältinnan Mirabel är en vanlig flicka i en extrem familj. Eftersom filmen utspelar sig i Colombia är hon inte vit, och har dessutom kort hår och glasögon. Och hennes röst görs av Stephanie Beatriz som visserligen är född i Argentina, så fel land men rätt världsdel. Hon är åtminstone inte vit.

En välvillig tolkning är att Disney för en dialog med sin publik. Men frågan är om deras primära publik verkligen sitter på tidningarnas redaktioner och bakom tangentbord i sociala medier – eller om de leker med dockhus i rosa flickrum.

Frågan är också om det är Disneys uppgift att uppfostra sin publik. Jag minns när man trodde att deras uppgift att förtrolla skulle vara för evigt.