Den största säkerhetsutmaningen är öppningsceremonin den 26 juli. Omkring 90 båtar med sammanlagt 206 delegationer och 10 500 idrottare kommer att paradera längs Parisfloden Seine, ackompanjerade av omkring 500 000 personer som antingen har biljetter eller tillgång till någon av de många balkonger och terrasser med utsikt över floden. Förväntningarna är högt ställda och trots att antalet biljetter har minskats av säkerhetsskäl förväntas centrala Paris denna dag vara fyllt till bristningsgränsen med människor som vill ta del av den historiska upplevelsen.

Utöver den stora mängden poliser och militärer – de har nekats all typ av semester under OS-veckorna – kommer Paris att delas in i olika zoner. Denna indelning innebär att ju längre bort från OS-området man befinner sig, desto mindre restriktiv är avspärrningen. I områdena med hårdast restriktioner råder totalt tillträdesförbud förutom för idrottare, arrangörer och åskådare med biljett. Detta gäller exempelvis populära turistmål som runt Eiffeltornet, Trocadero, Place de la Concorde och Grand Palais.

En annan uppmärksammad säkerhetsåtgärd är den utökade kameraövervakningen med AI-teknologi. Dessa kameror godkändes i det franska parlamentet förra året och gjorde därmed Frankrike till det första landet i EU att tillåta AI-övervakning. Trots kritiken från flera människorättsorganisationer som varnar för att det kan inskränka på medborgarnas fri- och rättigheter samt öppna dörren för övervakningssamhällen liknande Kina, hävdar polisen att kamerorna kommer att vara till stor hjälp för att snabbare kunna ingripa eller till och med förhindra eventuella attacker.

Frankrike har under 2000-talet varit ett av Europas mest terrordrabbade länder, vilket är en av anledningarna till de omfattande säkerhetsåtgärderna. Terrorattentatet i mars mot konserthuset i Moskva ledde till att Ryssland höjde sin terrorhotnivå till det maximala, vilket ytterligare riktat fokus på säkerheten kring OS. Den franska regeringen har nyligen sökt stöd från tidigare värdländer, bland annat genom att be om hjälp med specialiserade resurser såsom hundförare.

Men hotet mot spelen begränsar sig inte enbart till terrordåd. Även ryska desinformationskampanjer utgör en potentiell fara. Under det senaste halvåret har sådana kampanjer och hackarattacker riktade mot det franska samhället blivit allt vanligare. Till exempel har rädslan för vägglöss i Paris kollektivtrafik och de davidsstjärnor som sprejades på husfasader under hösten 2023 kopplats till ryska nättroll.

I intervjuer har president Emmanuel­ Macron sagt att han är övertygad om att Ryssland kommer att fortsätta med sin desinformation för att störa de olympiska spelen och skapa oro. Exempel på detta har redan setts i olika ryska kampanjer som försöker antyda att Paris inte är redo för evenemanget.

Ett misslyckande med att säkerställa säkerheten under de olympiska spelen skulle inte bara vara en tragedi i sig, utan även riskera att skada Frankrikes rykte och dess status som en av världens främsta turistdestinationer. Å andra sidan, om OS fullföljs utan större problem, finns det potential för Paris 2024 att gå till historien som ett av de mest minnesvärda spelen någonsin.