På torget i den lilla belgiska staden Aalst står en staty av boktryckaren Dirk Martens (född 1446 eller -47, död 1534). Han är klädd i en humanistrock, har en pälsmössa av brons och famnen full av böcker. I bakgrunden ser man en tryckpress. Statyn över Martens restes 1856, medan hans gravmonument, som finns i Martinuskyrkan i närheten, författades av Erasmus av Rotterdam. De två var vänner och Martens tryckte många av hans böcker. Det var också Martens pressar som tryckte den första utgåvan av Thomas Mores Utopia. I Belgien stöter man ofta på sådana bokhistoriska minnen, och ofta visar de sig ha satt djupare spår än man först kunde ana.

Från Aalst är det inte långt till Antwerpen (hela Belgien är något större än Småland men har en befolkning på över elva miljoner). Museum Plantin-Moretus, som ligger mitt i staden, är både charmigt och imponerande. Under flera hundra år var detta hem och verkstad för boktryckardynastin Plantin-Moretus. Med deras hjälp spreds tidiga vetenskapliga verk, utan vilka den moderna naturvetenskapen inte skulle ha uppstått. Boktryckarkonstens framväxt under 1400-talet gjorde det överhuvudtaget möjligt att snabbt sprida information och propaganda i stora upplagor, vilket även blev betydelsefullt för Martin Luther och protestantismens framväxt.

Firman grundades på 1500-talet av Christophe Plantin och övertogs efter hans död av hans svärson Jan Moretus. De lyckades tjäna bra med pengar på sin utgivning och byggde sig här ett litet renässanspalats i miniatyr med en klosterlik trädgård som omges av bostads- och arbetslängor i varmrött tegel. Därinne finns välgjorda utställningar om släkten och boktryckeriets historia, och förstås ett förföriskt lockande bibliotek som svämmar över av gamla pergamentband och praktfullt illustrerade renässansböcker. Byster av filosofer skurna i mörkt trä vakar över de andaktsfulla besökarna som långsamt rör sig över de knarrande plankgolven. Det är en oas av stillhet, skönhet och bildning mitt i storstaden Antwerpen.

Inte olikt Museum Plantin-Moretus är Erasmushuset i Bryssel. Stadsdelen Anderlecht är idag ett ganska slitet område men var på 1500-talet en lantlig idyll. Här skaffade sig Erasmus vad som närmast kan beskrivas som ett stort sommarhus. Humanisten som fått ge namn åt EU:s studentutbytesprogram var en av de mest betydelsefulla tänkarna under renässansen. I huset har man försökt återskapa en tidstypisk miljö, inklusive en stor mängd konst av mycket hög klass, samtidigt som man pedagogiskt berättar om Erasmus liv, verk och inflytande. Biblioteket innehåller utgåvor av hans verk. Museibutiken är liten men saluför ett noggrant urval skrifter av hög kvalitet.

Erasmus var bland annat verksam i Leuven, Belgiens klassiska universitetsstad som också är rikt på minnen kopplade till böcker. Under första världskriget led Belgien svårt under en brutal tysk ockupation i något som på engelska blivit känt som The Rape of Belgium. Belgien förklarade sig neutralt vid krigsutbrottet 1914 men invaderades av tyska trupper på väg till Frankrike och väckte övermaktens vrede genom att envist bjuda motstånd. Svaret blev hårt, med massakrer på civila och deportationer. Bland de värsta övergreppen skedde när den tyska armén löpte amok i Leuven. Universitetsbiblioteket brändes avsiktligt ned, tillsammans med hundratusentals böcker och mängder av medeltida handskrifter. Nyheten spred sig snabbt och bidrog till att ena världsopinionen mot Tyskland. Inte minst i Storbritannien och USA väckte det stark avsky, efter kriget strömmade donationer in för att återbygga biblioteket. Det nya biblioteket skulle bli ännu ståtligare än det gamla och ritades av den amerikanske arkitekten Whitney Warren. Det pryder idag Leuven med sin resliga fasad, sitt stolta torn och sin rika och bitvis bisarra dekoration som bland annat innehåller segrarmakternas riksvapen och symboler, inklusive den japanska krysantemen.

Bokminnena i Belgien tangerar och underbygger alltså gång på gång den större, vidare historien. Så är det också med de fantastiskt rika samlingar som finns i det kungliga biblioteket.

Vårens stora konstutställning i Belgien äger rum i Gent och handlar om konstnären Jan van Eyck – som var verksam i det som idag är Belgien och som revolutionerade måleriet på 1400-talet genom att avbilda världen så som den faktiskt ter sig. Mindre känt är kanske att van Eyck också var verksam som bokkonstnär. Medeltidens rikt dekorerade böcker är inte bara vackra utan utgör alltså en förutsättning för framväxten av den nordeuropeiska renässansens, och i förlängningen vår tids konst. Det var i bokmåleriet, och inte på stora taveldukar, som man gjorde de första betydelsefulla försöken att framställa realistisk konst norr om Alperna.

Även om också det kungliga biblioteket har blivit plundrat (av franska revolutionärer på 1700-talet) kan det sägas vara den direkta arvtagaren till den bokskatt som hertigarna av Burgund började samla redan under Filip den djärves tid på 1300-talet. Redan idag anordnar biblioteket tillfälliga utställningar ur sina samlingar. Den 15 maj ska ett helt nytt museum i bibliotekets lokaler öppnas, uteslutande ägnat de medeltida handskrifterna från hertigarnas bibliotek. Som så ofta när det rör böcker är det en händelse som knappast uppmärksammats mycket, den hamnar i skuggan av den extraordinära van Eyck-utställningen. Men man kan nog räkna med att även detta bokmuseum blir en kulturgärning i världsklass.