För en fysikalist är en upplevelse detsamma som en konfiguration av nervsignaler. Fysikalisten kan studera vad som händer i min hjärna. Men det han ser är inte vad jag i samma stund upplever. Det är något privat och för alla andra medvetanden oåtkomligt. Hade det varit tillgängligt för en utomstående observatör, vore det rimligt att hävda att upplevelsen och motsvarande neurologiska process är en och samma sak. Upplevelsen är helt enkelt den neurologiska processen ”sedd inifrån”. Tyvärr har forskarna bara tillgång till ett tredje-person-perspektiv. Den subjektiva världen förblir oåtkomlig för ett naturvetenskapligt studium. I en sådan världsbild är subjektet hemlöst.

Materiella skeenden kan bara ha materiella orsaker; detta är känt som principen om den kausala slutenheten. Den har konsekvens...