När fake news och ”alternativa fakta” manövrerade sig in till den offentliga debattens mittpunkt blev det samlade svenska svaret: fakta, fakta, fakta. Universitetsvärlden fylkades i globalt koordinerade vetenskapsmarscher. Politiska beslut skulle baseras på evidens. I pressen satsades på faktacheckar. Flera röster har dock satt frågetecken bakom den nya faktavurmen, med hänvisning till att vetenskapliga sanningar ofta är preliminära. Till det kan läggas att granskningarna själva vilar på premisser som inte alltid blir synliga.

Särskilt problematiska har inslagen varit i det nu avslutade projektet Faktiskt. Detta samarbete mellan en rad starka massmedier, med finansiering från den statliga forskningsstiftelsen Vinnova, syftade ytterst till att avslöja och stävja desinformation.

Ett talande exempel på den förfelade ambitionen hos Faktiskt var hur ett uttalande av riksdagsledamoten Hanif Bali (M) i juli 2018 hanterades. Bali menade att asylärendena framgent skulle ligga på ”abnormt höga nivåer”. Domen från Dagens Nyheters granskning löd att påståendet var ”helt fel”, eftersom Sverige tidigare tagit emot fler asylsökande än så per år. Men ”abnormt” kan lika gärna sättas i relation till en annan norm eller standard, exempelvis vad kapaciteten medger eller vad man av något annat skäl anser vara en rimlig storlek på asylinvandringen.

Exemplet understryker en insikt som språkvetenskaplig forskning utgår från sedan mycket länge, nämligen att politiskt språkbruk inte ensidigt kan värderas på en skala med ”sant” och ”falskt” som motpoler. Det kan överhuvudtaget inte förstås och bedömas utan hänsyn till den ideologiska inramningen sådan den bärs fram av ordval och argumentationssätt. Med den utgångspunkten, som också är den klassiska talekonstens, kan Balis uttalande mycket väl granskas – men med helt andra måttstockar. Rena lögner är inte den enda och kanske inte den svåraste utmaningen i dagens alltmer vildvuxna flora av medier och kanaler.

I den tyska offentligheten har ett sådant, något spänstigare synsätt ansatsvis etablerats på kort tid. Nyckelordet här är frame. En frame kan bäst förstås som en kognitiv tolkningsram möjlig att framkalla med ord och uttryck. SüddeutscheZeitung exempelvis införde framing-checkar ifjol. Det första politiska uttrycket att tas upp till granskning var Flüchtlingswelle (”flyktingvåg”), som öppnar en naturkatastrof-frame. Det handlar alltså inte om retorisk utsmyckning, tvärtom: forskare betonar att frames är kognitiva strukturer utanför vilka inga tankar kan tänkas.

Det finns skäl att reflektera över skillnaden mellan svensk och tysk offentlighet. Hur kunde ett vetenskapligt begrepp med ursprung i 1970-talets AI-forskning och lingvistik sippra ned i den offentliga debatten och etablera sig på tyska tidningsredaktioner vid sidan av faktacheckarna? En möjlighet är att man i den tyska offentligheten av tradition har större vana att hantera flera perspektiv samtidigt än vad man har i Sverige.

En annan förklaring stavas Elisabeth Wehling. Denna mycket välrenommerade lingvist och kognitionsforskare med rötterna i Tyskland har Berkeleyuniversitetet i Kalifornien som bas och samarbetar med den kända metaforteoretikern George Lakoff. Mer än någon annan har hon bidragit till att popularisera frame-begreppet i Tyskland, bland annat med sin bästsäljande bok PolitischesFraming (2016). Men på senare tid har hon råkat i blåsväder. Hennes kommersiella medverkan till en dubiös framing-manual framtagen vid det tyska public service-företaget ARD har under vårvintern 2019 väckt kritik – befogade invändningar, men också rena drev.

Fallet illustrerar viktiga frågor om forskares ansvar, om hur vägen ser ut från forskning till samverkan och påverkan. Det blixtbelyser också en annan för vår tid typisk omständighet. Forskningen har medialiserats så till den grad att en akademiker som tar steget ut i offentligheten noga får begrunda vilken bild hon ger av sig själv. Var Elisabeth Wehling bara naiv när hon sålde sina tjänster till ARD eller var hon en slug entreprenör? Också det är, bland mycket annat, en fråga om frame.