Från Königsberg till Kaliningrad
Firandet av Immanuel Kants 300-årsdag bekräftar Rysslands isolering i kulturellt avseende, skriver Ingmar Oldberg.
I år skulle Immanuel Kant ha fyllt 300 år. Han föddes i Königsberg i dåvarande Ostpreussen 1724, en stad han förblev trogen fram till sin död 1804. Han är en världshistoriens mest inflytelserika filosofer, genom verk som Kritik av det rena förnuftet och Kritik av det praktiska förnuftet. Inom moralfilosofin förespråkade han det ”kategoriska imperativet”, att alltid handla efter den maxim som man skulle vilja blev upphöjd till allmän lag. I sin skrift Om den eviga freden slog han fast att ingen stat bör med våld blanda sig i en annan stats regering och författning.
Efter andra världskriget blev Königsberg sovjetiskt och döptes om till Kaliningrad. Numera tillhör det Ryssland. Så småningom började myndigheterna uppmärksamma Immanuel Kants historiska betydelse med skrifter och monument. Man inrättade ett Kantmuseum i stadens katedral och gav 2005 universitetet namn efter honom. Till jubileet i år gavs det ut en nyöversättning av Kants verk och en ny handbok om honom. Det skapades ett diorama om dåtidens Königsberg och en modell av staden.
Det fanns också planer på ett samarbete och en internationell konferens med Tyskland. Men allt detta avbröts, då Ryssland startade kriget mot Ukraina i februari 2022 och kulturlivet blev alltmer politiserat. På en lokal konferens i februari 2024 sade Kaliningradområdets dåvarande guvernör Anton Alichanov att den tyska filosofins gudlöshet och brist på högre värden började med Kant, vilket ledde till både första världskriget och den ”nuvarande konflikten” i Ukraina. Kant var en av skaparna av det moderna väst, inklusive värden som liberalism, rationalism och Europeiska unionen, vilka Alichanov alltså fördömde i linje med den officiella politiken.
På filosofens födelsedag den 22 april öppnades en internationell Kantkongress i Kaliningrad med över 600 deltagare från en rad länder, ”trots västvärldens inringningsförsök”. På en plenarsession framhöll guvernör Alichanov att Kants filosofi måste revideras för att användas i nutida förhållanden. Han frågade sig i Kants anda vad den artificiella intelligensen kan veta och bör göra; kan AI orienteras mot mänsklig moral och sådana värden som statschefen bestämt? Alichanov framhöll dock att vi måste tala med Kant, dels för att han bör vara en levande samtalspartner, vars idéer förtjänar att granskas, dels är ”vår ryska trofé liksom allt ni ser i Kaliningradområdet”. Nyhetsbyrån Interfaks tillade, att Königsberg under preussiska sjuårskriget 1758–1762 var en del av Ryska imperiet och Kant därmed dess medborgare. Senare blev han hedersmedlem i dess Vetenskapsakademi.
Inte att undra på att man i Tyskland firar Kantjubileet på ett helt annat sätt. Till födelsedagen öppnade Ostpreussisches Landesmuseum i Lüneburg i Niedersachsen en specialutställning om Kant, som 2025 ska bli det första permanenta museet om honom i Tyskland. Med tillskott från ett museum i Duisburg och med stöd av förbundsregeringen visas också personliga tillhörigheter och en 3D-modell över det dåtida Königsberg. Utställningen ska i Kants anda ge impulser till självständigt tänkande i en alltmer komplex värld. Den belyser även de idéer hos Kant som blivit otidsenliga. Jubileet firas vidare med en utställning i Bonn och ett program producerat av den tyska tv-kanalen ZDF. Tyskland tar hem Kant.
Kantjubileet illustrerar alltså hur djup klyftan mellan Ryssland och västvärlden har blivit även på kulturområdet.
Tidigare Rysslandsforskare på FOI och Utrikespolitiska institutet.