Kanske går det inte att skriva om det här utan att uppfattas som emotionellt avtrubbad och med ett hjärta av gråsten, men vad är det egentligen som uttrycks genom den kollektiva, offentliga sorgen vid uppseendeväckande olyckor, naturkatastrofer och kända personers död?

Mordet på Olof Palme förändrade vårt sätt att visa deltagande. Förr var det i huvudsak kungligheters (och Strindbergs och Gösta Ekman d.ä:s) död som utlöste stora sorgemanifestationer. Nu driver såväl olyckor som våldsdåd, självmord och naturkatastrofer människor att strömma till med blommor, ljus och kramdjur, och till minnessidor på nätet.

Diskoteksbranden i Göteborg, ”Estonias” förlisning, tsunamin och mordet på Anna Lindh är några exempel på händelser som utlöst massiva, kollektiva...