Tryckkokaren uppfanns år 1689 av fransmannen Denis Papin (som för övrigt även hittade på en av de tidigare versionerna av ångmaskinen). Hans idé var att kokaren skulle användas till att laga stora mängder mat för att utspisa de fattiga. Tryckkokaren kom sedan till pass inom matindustrin i stor skala.

Sitt genombrott i var mans hem fick den dock först efter andra världskriget då det franska företaget SEB hade tagit patent på kokare som passade tidens livsstil. Tryckkokaren var modern. Det gick fort att laga maten – all tillagning går på halva tiden eller mindre – och man kunde laga stora mängder på ett enkelt sätt.

Med SEB:s tryckkokare följde (och följer fortfarande) även ett litet häfte med recept på det franska kökets alla klassiker, förenklade och anpassade till kokaren. I princip kan man säga att man langar ned ingredienserna till exempelvis en bœuf bourguignon, häller på vinet, stänger kokaren, eldar på under och väntar på att den lilla ventilen på locket börjar pysa. När det sker sänker man värmen så att pysandet fortsätter och sätter äggklockan på trekvart.

Inuti kokaren är nu temperaturen ungefär 120° vilket alltså sänker koktiden anmärkningsvärt mycket.

I Sverige har tryckkokaren haft dåligt rykte på grund av olyckor med den då den var ny på marknaden. Dagens kokare är dock försedda med säkerhetsanordningar så till den milda grad att man inte kan åstadkomma en olycka utan att bruka våld på kokaren. Eller använda sprängdeg.

Ändå talar googlingar på svenska sitt tydliga språk. Ordet tryckkokare används oftast i ett sammanhang där man talar om ett mentalt tillstånd hos en person eller en grupp – då man alltså kan befara hastiga överreaktioner. På andra plats kommer texter om terrorism och först på tredje kommer matrecept och tips på lättlagade, goda, billiga rätter. Det verkar dock finnas ett par kokböcker på svenska och rätt många sajter som tar sig an uppgiften.

Ska du göra ett storkok? Tryckkoka! Spara tid och energi. Och framförallt: Håll ångan uppe!