Somliga bland dessa har gjort det till sin ofta lukrativa affärsidé att spå framtida katastrofer då allt brakar samman med allmän fattigdom och ofärd som följd. Paul Samuelson uttryckte fyndigt saken: ”Ekonomer har förutsagt nio av de senaste fem recessionerna.”

Det finns förstås också positiva röster vars favoritsång tycks vara ”Bättre och bättre dag för dag”. De menar att utvecklingen går med stormsteg framåt och med den följer att vi alla blir rikare, friskare och lyckligare. Globaliseringen åt alla lycka bär.

Det finns förstås också flera som står någonstans mittemellan, som varken är pessimister eller optimister. De påpekar att många har förlorat sina arbeten just genom globaliseringen och att de arbetstillfällen som kommer istället vanligen är antingen enkla servicejobb (så kallade McJobs ”Do you want fries with that, sir?”) eller alltför kvalificerade för att medelålders friställda ska kunna konkurrera om dem.

Vad som har försvunnit och som aldrig kommer tillbaka är just de typer av fabriks- eller kontorsarbeten som ledde till ett någorlunda bekvämt medelklassliv med villa och bil i någon en gång i tiden idyllisk amerikansk förstad i vad som idag kallas rostbältet. Detta är en av teserna i Robert Gordons mästerliga The Rise and Fall of American Growth.

Gordon, som är professor vid Northwestern University, har i sin omfattande studie syntetiserat ett enormt material. Utifrån det beskriver han hur livet i USA materiellt och ekonomiskt har gestaltat sig och förändrats mellan 1870 och 2015. Det är främst en bok i ekonomisk och social historia, men också mentalitetshistoria. Några sidor kan väl kännas knaggliga men i stort är det en riktigt läsvänlig bok. Gordon vänder sig inte uteslutande till sina akademiska kolleger, utan till alla som undrar vad som har hänt och vad som kan tänkas hända med det amerikanska vardagslivet och, mutatis mutandis, med vardagslivet i resten av den utvecklade och rika världen.

Det är frestande men vilseledande att placera Gordon bland pessimisterna eftersom han inte tror att framtiden kommer att bli fullt så fantastisk som många lovar. Datorer, internet, streamade filmer och musik i all ära, men det är inget mot elektricitet, rinnande vatten och fungerande avlopp. Många amerikaner kommer också i fortsättningen att ha det bra, men det stora flertalet kommer inte att få det bättre i samma svindlande hastighet som de fick det under perioden fram till cirka 1970. Och de som saknar utbildning kommer att få det sämre utan möjlighet att klättra på samhällsstegen.

Något förenklat är hans tes denna: De verkligt stora och livsförändrande upptäckterna och uppfinningarna är ganska gamla och förutsättningarna för det moderna, bekväma livet fanns på plats i slutet av 1800-talet och var i många fall fullt förverkligade redan i mitten av förra seklet. Det som senare har tillkommit är bara förbättringar och inte som vi gärna vill inbilla oss radikala förändringar. En smart tv ger oss bättre bild och flera kanaler än en gammal tjock tv, en Tesla är en mera avancerad bil än en Volvo PV 444. Men också den gamla tv:n visade rörliga bilder och den gamla bilen tog oss från en punkt till en annan. Vi talar om gradskillnader, inte artskillnader.

Idag är vi alla connected. Med ett par knapptryck har vi tillgång till världens vetande, vi kan prata med vänner på andra sidan jordklotet, se filmer och lyssna till musik, vi kan köpa varor utan att behöva besöka en butik. Möjligheterna är enorma och större än någonsin. Men denna tillgång till underhållning, handel och kommunikation förbleknar, menar Gordon, i jämförelse med de connections som påbörjades i slutet av 1800-talet och som blev allmänna under 1900-talets första hälft: elektricitet, gas, centralvärme, avlopp, rinnande vatten och telefon.

Till detta kom bilen, som genom Fords massproduktion kunde köpas av allt flera. Den befriade många människor från det lokalas tyranni. Man var inte längre tvungen att handla i närmaste affär, som genom sin monopolställning kunde salta priserna ordentligt; istället kunde man åka till de köpcentrum som började växa upp lite varstans. De som inte hade bil kunde handla genom de postorderkataloger som ofta var tusen sidor långa och som tack vare ett fungerande postväsen fick stort genomslag på den amerikanska landsbygden.

Bilar, bussar, spårvagnar och tunnelbana kom att ersätta hästar som transport och färdmedel i de stora amerikanska städerna. Det nya var inte bara mycket snabbare och starkare än hästen utan också mer hygieniskt. Städernas gator var inte längre täckta av hästspillning eller av ruttnande hästkadaver. Gordon beskriver målande och engagerat livet före dessa uppfinningar som vi idag tar som självklara och som dessutom utgör förutsättningar för senare uppfinningar.

I den gamla världen var kvinnan förslavad i hemmet. Att tvätta var ett tungt arbete som tog ett par dagar. Vatten skulle hämtas från en pump eller källa, värmas upp på vedspis och sen skulle tvätten hängas ute i det fria, som i USA kunde vara isande kallt. Om man alls kunde bada så gjorde man det i ett kar som bars fram för det högtidliga tillfället och placerades mitt i köket. Kvinnan var dessutom tvungen att sy och laga familjens kläder. Till det kom att ta hand om en barnaskara som hela tiden hotades av decimering genom obotliga sjukdomar. Att skaffa mat var ytterligare en tidskrävande uppgift och dessutom förenad med fara. Innan man kunde kyla maten var den ofta hälsovådlig och en bidragande orsak till grasserande matförgiftningar. Läkare i den mån de alls fanns tillgängliga var inte sällan självlärda charlataner som ställde till mer skada än de gjorde nytta. Sjukhus var platsen där människor dog, inte platsen där de botades.

Tvättmaskin och kylskåp, dessa två idag så banala maskiner, revolutionerade vardagslivet på ett ännu mer genomgripande vis än smartphones och plattskärmar, och de kom att avsätta spår i BNP genom att göra folkhälsan bättre, låta alltfler kvinnor komma ut i arbetslivet, öka produktionshastigheten i fabriker. På ett liknande sätt förhåller det sig med luftkonditioneringen, som gjorde först arbetsplatsen och senare hemmet uthärdliga även under extrema väderförhållanden. Också det avspeglade sig i BNP genom att göra kontorsarbete behagligare och effektivare, och det bidrog till att vitalisera sydstaterna. Floridas ekonomi hade inte varit vad den är utan luftkonditionering.

Många av de uppfinningar som ledde till dessa förbättringar i inkomst och livskvalitet kommer från slutet av 1800-talet, till exempel glödlampan och förbränningsmotorn. Man experimenterade med telefoni och telegraf. Bröderna Wright flög för första gången 1903. Man kom infektionssjukdomarna på spåren. Man förstod faran med öppna kloaker.

I en lång rad kapitel, alla underbyggda med tabeller och gedigen statistik, beskriver Gordon hur dessa revolutionära förändringar efterhand blev till amerikansk vardag och bidrog till en snabbt växande ekonomi vars like aldrig skådats vare sig förr eller senare.

Möjligheterna till ett i stort sett modernt liv fanns alltså på plats redan i början av 1930-talet, men då kom den stora depressionen. Och sedan andra världskriget, som ledde till en industriell mobilisering. När freden kom 1945 låg hela USA i startgroparna. Det fanns pengar att spendera, de stora uppfinningarna blev till konsumtionsvaror som snart skulle finnas i var mans hus (med undantag för några stater i den djupa Södern som släpade efter på de flesta områden).

Genom lagstiftning, den så kallade GI bill, fick hemvändande soldater möjlighet till subventionerad högre utbildning. Följaktligen åtnjöt USA en mycket snabb tillväxt och allmän ökning av levnadsstandarden. Kombinationen av industrialisering, ett uppdämt konsumtionsbehov, ökade födelsetal och en allt bättre utbildad ungdom var oslagbar. Den amerikanska drömmen var alive and well, vilket illustrerades i det berömda mötet 1959 mellan Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov och Richard Nixon, som då var Eisenhowers vicepresident, i ett amerikanskt kök med för tiden gängse maskinell utrustning. Sovjetiska tidningar hävdade att det hela var ett bedrägeri för ”ett sådant Taj Mahal kunde bara miljonärer kosta på sig”.

Populärt

Amnesty har blivit en aktivistklubb

Den tidigare så ansedda människorätts­orga­­­nisa­tionen har övergett sina ideal och ideologiserats, skriver Bengt G Nilsson.

Bengt G Nilsson Samhälle 2025 2

Den amerikanska drömmen lever väl delvis fortfarande, men om man följer Gordon så har den kommit av sig under senare årtionden och dess framtid är inte utan problem. Datarevolutionen och hela den digitala världen har, det erkänner han, i grunden förändrat vårt liv. Men den revolutionen har stagnerat. Våra laptoppar blir inte dubbelt så snabba vartannat år. En orsak är att vi inte behöver snabbare datorer eller ännu större tv-skärmar med ännu skarpare bild. Dessa nyheter har påverkat kommunikations- och informationsindustrierna. De har gjort vårt liv bekvämare men knappast berikat vanligt folk på samma sätt som skedde under tiden fram till ungefär 1970.

Visst gör läkekonsten ännu framsteg, men knappast med för folkhälsans lika viktiga nyheter som upptäckten av antibiotika och poliovaccin. Nya läkemedel blir alltmer sällsynta eftersom ofta alltför strikta säkerhetskrav gör dem för dyra att framställa, enligt Gordon.

Den ökade skillnaden mellan de mycket rika och resten av oss ställer till problem. Den rikaste procenten får det bättre medan övrigas levnadsstandard i bästa fall stagnerar. Pensionärer blir fler och ska försörjas av allt färre. USA har dessutom en oproportionerligt stor grupp av unga män i fängelser, ofta för ganska triviala, drogrelaterade förseelser. Det har åtminstone för BNP två skadliga om än svårmätbara konsekvenser: allt fler barn växer upp utan en man i hemmet och när de straffade återfår sin frihet har de svårt att skaffa jobb. Gordons råd här är kloka men inte särskilt sensationella: högre skatter för de allra rikaste, liberaliserad droglagstiftning och ökad invandring av högutbildade.

Gordon ser heller inga nya stora och revolutionerande uppfinningar vid horisonten, sådana som skulle förändra vårt liv såsom elektriciteten, bilen, flygplanet och datorn har gjort det. Mot dem som hävdar att försök att förutsäga framtiden är meningslösa citerar han en remarkabel artikel från 1900 i Ladies Home Journal (sic!) som talar om en framtid med bland annat luftkonditionering och något som liknar tv. Ändå kan man nog invända att Gordon, som är född 1940, är för defaitistisk. Det fina med framtiden är just att vi inte vet vad den bär med sig. Plötsligt dyker ett snille upp som förändrar världen på ett sätt som ingen idag kan föreställa sig.

Men det är en bagatell. The Rise and Fall of American Growth är en enastående bok i ekonomisk och social historia som berättar i både breda, precisa nationalekonomiska termer och i små talande detaljer.