Förlagan till denna AI-produktion var den avlidne radioprofilen Paul Harveys tal till en jordbrukskonferens som sedan blev klassiska Super Bowl-reklamen om att Gud på åttonde dagen skapade bonden. So God Made a Farmer, mässade rösten då, idoga jordbrukare som sliter dag och natt för folk ska få mat på bordet. Donald Trump blev så förtjust i videon att han lade ut den på sin Truth Social och lät spela upp den på massmöten i Iowa, delstaten med en stor andel bönder och väckelsekristna. Budskapet med Trump som nedsänd av Gud fader själv blir garanterat ett tema när framtida historieprofessorer ska försöka analysera vad som egentligen hände från 2015 och framåt när den till synes ogudaktige syndaren lockade mer än åtta av tio evangelikala väljare i valet 2020.

Journalisten och författaren Tim Alberta, själv djupt troende kristen, har redan skrivit en av dessa historikers viktigaste källor. Han ägnar sin senaste bok The Kingdom, the Power, and the Glory åt den för honom ofattbara förvandlingen av vad en svensk lite slängigt skulle kalla fri­kyrkorörelsen. I sin förra bok, den moderna politikklassikern American Carnage (recenserad i denna tidning i nr 4/2020), beskrev han hur Trump på kort tid krossade det gamla republikanska partiet och tvingade ut traditionella, möjligen mer kompromissvilliga, konservativa krafter.

En av huvudpersonerna i den nya boken är Albertas far, Richard J Alberta, som arbetade i finansvärlden när han en söndag följde med en släkting till Goodwill Church i en ort i delstaten New York. ”Han bad för att få Jesus Kristus, Guds son, till sin egen frälsare”, skriver Alberta om pappan som bytte bana, blev pastor och så småningom flyttade familjen till en Detroit-förort där han ledde församlingen Cornerstone Church i hela 26 år fram till sin plötsliga död i en hjärtattack.

”Gud biter inte på naglarna för småttigheter som detta. Det borde inte du heller göra”, löd en av Richard Albertas repliker när partipolitik kom på tal.

Men Tim Alberta gör just det. Han kan inte smälta hur de kristna grundvärderingarna, som att älska sin nästa, har övergivits av förgrundsfigurerna i de evangelikala kyrkorna. Boken är faktiskt något av en katalog över de flesta makthavarna, till exempel Jerry Falwell sr, Jerry Falwell jr, Ralph Reed, Robert Jeffress, Paul Weyrich, Franklin Graham med många flera. Alberta har samtalat med dem alla under ett flera år långt researcharbete och ibland ställt så obekväma frågor att objektet avbrutit intervjun i vredesmod.

Han går hårt åt så gott som alla, särskilt dem som avslöjats i samband med #metoo eller med begången otrohet. Undantaget är den globetrottande predikanten Billy Graham, känd även i Sverige, som­ i egenskap av ”Amerikas pastor” bad med och för presidenter men som mot slutet av sin bana tog avstånd från tidigare politiska ställningstaganden. Han var, sade han, tacksam över att ha fått vägleda högt uppsatta personer, men insåg och ansåg att han hade överträtt en reell gräns. En annan som också får beröm är Russell Moore, som i protest mot kyrkoledningens hållning lämnade sin nyckelpost i etik- och religionsfrihetskommissionen i samfundet Southern Baptist Convention med över 13 miljoner medlemmar.

På varenda sida framgår det att Alberta är kunnig och har brottats med de existentiella frågorna. Han tar upp viktiga ords ursprung, till exempel grekiska euangelion, som betyder goda nyheter eller bärare av goda nyheter och som särskiljer väckelsekristna från reformationens protestanter och den stelnade katolicismen. Till bakgrunden hör de tre omvälvande väckelserna, på 1730-talet, 1790-talet, det sena 1800-talet efter inbördeskriget samt, eventuellt, den fjärde, med Jerry Falwell sr som banbrytare i mitten av 1950-talet i Thomas Road Baptist Church i Lynchburg i Virginia. Skaran på 35 som följde Falwell har sedan dess vuxit till över 24 000 på Liberty University campus.

Falwell började turnera runt landet 20 år senare med en appell riktad till en moral majority. Alberta summerar tankegångarna bakom med att ”Amerika stod under attack från sekulära liberala eliter och gudlösa statliga byråkrater och kristna måste slå tillbaka”. Falwell dundrade också att landsfäderna, our founding fathers, avsåg att den nya republiken skulle bli ett kristet land. Om det senare råder stor oenighet och korrigeringar kommer om och om igen, nej, Gud nämns inte i författningen och även om många av männen som står bakom den var kristna ville de ha boskillnad mellan kyrkan och staten.

Till en början ställde sig de evangelikala förgrundsfigurerna skeptiska till Donald Trump, gift tre gånger, blivit rik på hasardspel, skryt om att mäktiga män kan göra vad som helst med kvinnor, en kampanj präglad och fylld av förtal och lögner. Om nu Trump besatt någon av de egenskaper som aposteln Paulus döpt till ”andens frukt” – som kärlek, glädje, fred, tålamod – brydde sig inte den kristna högern om det fastän dessa minsann krävde moraliska renhetstester när kandidaten hette exempelvis Bill Clinton.

De prövade istället något helt nytt, de omfamnade Trumps brister, skriver Tim Alberta med emfas. Bibeln är full av mäktiga med personliga tillkortakommanden och därför kunde Trump hållas fram som ett ”ofullkomligt verktyg för att fullborda Guds planer för ett perfekt Amerika”. Trump insåg kraften i de två narrativen som dominerade i denna potentiella enorma väljarkår, nämligen att Amerika stod på randen av en avgrund och att kristenheten hotades. Han omgav sig med pastorer som roterade mellan predikstolen och tv-stolarna på Fox News; han handplockade vicepresidentkandidaten Mike Pence som sagt att han var kristen, konservativ och republikan, i den ordningsföljden.

Det som sedan skedde var att pastorerna och Trump enades bakom myten om att vita kristna är förföljda. När så coronaviruset kom fick man bevisen för att så var fallet – de socialistiska Demokraterna och de icke-valda byråkraterna införde förbud mot att samlas i kyrkan och utfärdade mandat om vaccinering. Alberta som vänder sig starkt mot allt krafs som säljs i lokaler intill kyrkorummen noterar spydigt att det gick att köpa vitaminer som ingen visste var de kom ifrån, medan alla misstrodde läkemedelsindustrins vacciner. När han frågar dem som säljer t-tröjor med texten Jesus is Badass, FJB där initialerna står för nuvarande presidenten, fick han svaret att han har det folk vill ha.

Det stora sveket för Tim Alberta är att så många av de evangelikala pastorerna bryr sig om politiken mer än sitt kall, med vreden som redskap. Den moraliska kompassen darrade för all del redan före Trump, menar Alberta, men presidenten med nummer 45 förvandlade mer än någon annan begreppet evangelical från en andlig till en politisk signal och en allians med republikanska partiet.

Ödmjukhet är inte särskilt kännetecknande för dagens väckelsekristna (och definitivt inte för Trump), och det bidrar till Albertas pessimism.

Formuleringsglädjen lyser fram här och där, i synnerhet när Alberta bannar de kristna härförarnas argument. Till den republikanske kongressmannen som tackade Gud för att Merrick Garland inte sitter i Högsta domstolen gör Alberta följande torrt ironiska tillägg: ”Med stor sannolikhet var himmelens och jordens skapare lika nöjd över att Republikanerna lyckats stoppa en av Barack Obamas HD-kandidater.”

Allt detta utspelas mot en bakgrund som amerikanerna inte riktigt tagit till sig ännu och som belyses i andra böcker och debattartiklar. Prästbristen är akut, så gott som alla samfund tappar medlemmar och därmed inflytande – och pengar som skulle ha gått till skolor och till social service.

Tim Alberta och likasinnade uttolkare har förklaringarna. Folk stöts bort av politiseringen i kyrkorna, månglarna har tillåtits att ta över, andligheten och kärleksbudskapen kvävs. Till saken hör dessutom diverse sexskandaler, till exempel en som inbegripit Falwell jr.

För säkerhets skull intygar Alberta att det naturligtvis finns massor av ”levande” församlingar där evangeliet predikas, den smala vägen om man så vill, likaså har han stött på ”underbara, gudfruktiga männi­skor som stärkt mig med sina böner”. Han låter sin oro pysa ut, ”många kristna amerikaner är inte intresserade av provokationer från podiet, de har blivit fångar i en kulturell religion och har valt teologiska miljöer där deras egna befintliga dogmer affirmeras”.

Men till sist är han ändå hoppfull. Ett amen och aposteln Paulus, i andra Ko­rinthierbrevet, får avsluta:

”Det synliga är förgängligt men det osynliga är evigt.”

Bok:

THE KINGDOM, THE POWER, AND THE GLORY: AMERICAN EVANGELICALS IN AN AGE OF EXTREMISM
TIM ALBERTA
(Harper 2023)