Söndagen den 15 juni 1828 tillbringade Johann Wolfgang von Goethe i trädgården till sitt hus i Weimar. Vädret var vackert, och den gamle diktarfursten var vid gott lynne. Han börjar med att följa den framväxande morgonrodnaden och samtalar sedan med vinrankorna som meddelar honom goda tankar och framför underbara budskap. Han skriver också dikter ”som alls inte är dåliga” och han skulle gärna, om det förunnades honom, fortsätta livet i detta lyckliga tillstånd.

Den som återger skaldens beskrivning av en minnesvärd sommardag är ...