På väg mot pyspunka

 Priserna har trissats upp av närheten till Silicon Valley och den här morgonen bildar Mission-aktivisterna en mänsklig kedja runt en av Googles företagsbussar som kör anställda till kontoret i Mountain View. Protestskylten de fäster på sidan lyder ”Gentrifierings- Och Vräkningsteknologier”, skrivet med Google-karaktäristiskt typsnitt.

Till en början kunde inte medieteoretikern Douglas Rushkoff annat än att le åt denna gräsrotsreaktion mot stadens gentrifiering. Några veckor senare var det inte lika roligt längre. Då hade protesterna eskalerat till stenkastning i Oakland och hans Googleanställda vänner var skärrade på riktigt.

Hur kunde det gå så här snett? frågar sig Rushkoff, som undervisar i medie-aktivism på CUNY i New York och som 2013 listades som världens sjätte viktigaste tänkare av högskolan MIT. Google gjorde ju klimatet en tjänst genom att bussa sina anställda. Och visst, de var välbetalda men förväntades också att prestera så till den grad att anställningstiden snittade på ett enda år.

Nej, Rushkoff drar slutsatsen att det inte går att skylla de ökande klyftorna på just Google. Istället handlar dessa om ett djupt liggande strukturfel – ”ett utsugande, tillväxtdrivet ekonomiskt operativsystem”.

Rushkoffs författarskap rör sig i gränslandet mellan medier, teknologi och kultur, och Throwing Rocks at the Google Bus är hans sextonde bok. Bland de andra titlarna märks Present Shock. When Everything Happens Now (2013) som kritiserar vår digitalt förhöjda närvaro i nuet och Program or be Programmed (2010) om vikten av att lära sig att koda.

Hans senaste kritik av den digitala ekonomin tar oss tillbaka till sena medeltiden och dess utveckling av peer-to-peer-baserade basarer. Dessa ledde till ett betydande ekonomiskt uppsving. Plötsligt växte folkets ekonomi på bekostnad av adelns. Motdraget lät inte vänta på sig; aristokraterna började beskatta basarerna, bryta upp skråna, ogiltigförklara lokala valutor och ge monopolprivilegier till sina favoritköpmän. I utbyte mot företagsandelar gav kungar vissa bolag exklusiv kontroll över deras respektive industriella sektorer.

Ekonomins karaktär ändrades över loppet av några sekel från peer-to-peer till toppstyrd. Istället för att byta gods med varandra fick hantverkarna söka anställning hos något av de stadgade monopolen. De sålde sin tid istället för sina varor. Affärsägare letade efter de minst kvalificerade arbetarna, då dessa var billigast. Industrialiseringen, med sina specialiserade tillverkningsprocesser, innebar en förlängning av detta skifte, menar Rushkoff.

Han är humanistisk, vänster och insåg tidigt Internets potential för att stärka individens makt. Men med nätets ökande kommersialisering började Rushkoffs entusiasm att falna. Istället för att utjämna spelplanen har den digitala ekonomin lett till större snedvridning i samhället, menar han. Rushkoff pekar på musikbranschen som exempel. Före digitaliseringen svarade de minst populära 80 procenten av utgivningen för 20 procent av den totala försäljningen. Idag säljer 94 procent av all musik på Itunes under 100 kopior var. En anledning till denna snedfördelning, anser Rushkoff, är att vi styrs av topplistor, nätrecensioner och bästsäljare. När ett album spelas i en musikaffär leder det till positiv förstärkning och ökad försäljning av just den plattan. Tack vare den stora mängden av skivaffärer spelas många olika album på många olika ställen. I den digitala världen är plattformarna istället centraliserade: Itunes säljer musiken, Netflix filmerna och Amazon böckerna och mycket annat. När kunderna passerar genom samma digitala svängdörrar och ser samma rekommendationer leder detta till en ändlös feedback-loop och en ”vinnaren tar allt”-effekt.

Rushkoffs slutsatser kring den digitala ökningen av ojämlikhet beläggs av forskning. MIT-ekonomerna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee har visat att medianinkomsten i USA är lägre idag än 1998, trots att företagen gör rekordvinster. Trenden började redan på 1980-talet och accelererade kraftigt efter millennieskiftet. Jobbtillväxten i den privata sektorn har också saktat av. Forskarna skyller utvecklingen på teknologi.

Detta är nytt. Visserligen har vi förlorat jobb på grund av tekniska innovationer sedan industrialiseringen, men det har aldrig tidigare påverkat löneläget. Denna gång handlar det dock om digital teknik. 1980–2005 var datoriseringen den huvudsakliga kraft som förändrade jobben och lönerna. Och när kostnaden för att reproducera en vara är nära noll skapar detta en marknad där vinnarna – de med störst plattform – kammar hem allt. Brynjolfsson och McAfee kallar paradoxen för ”Den stora frikopplingen” och beskriver fenomenet i böckerna Race against the Machine (2011) och The Second Machine Age (2014).

Idag har den digitala industrialismen förvandlat mänskliga data till den nya varan, skriver Rushkoff. Precis som med digitala kopior av text eller musik är det vi själva som kopierar all denna information – gratis. Allt värde vi skapar i skrift, musik, eller i det passiva dataspår vi lämnar efter oss står utanför den officiella resultaträkningen. Bara de som äger de appar eller plattformar som samlar in dessa data gynnas. De säljer i sin tur vidare informationen till annonsörer.

I delningsekonomin är dessutom våra personliga tillgångar plattformarnas nya territorium. Airbnb:s och Ubers själva affärsidé är att slå mynt av arbetslösa människors saker och tid, menar Rushkoff. Han har en poäng. Före Airbnb kunde folk hitta delat boende gratis via Couchsurfing. Nu har generositeten ersatts av jakten på en tjänad hacka.

Men vi kan också börja skönja ett gräsrotsuppror mot de digitala jättarna. Den blockkedjeteknologi som Bitcoin och andra kryptovalutor är byggda på, har en revolutionerande potential för decentralisering. Allt ifrån demokratiska organisationer, till crowdfundingplattformar och finansiella instrument kan byggas på blockkedjor. I New Hampshire har, till exempel, den decentraliserade taxiappen Arcade City på kort tid börjat utmana Uber, och den låter förare sätta sina egna priser. Den nya blockkedjan Ethereum som släpptes i våras förenklar för programmerare att inte bara skapa valutor, utan att även skriva olika typer av överenskommelser, så kallade smarta kontrakt: digitala transaktionsprotokoll som upprätthåller och övervakar sig själva, vilket löser förtroendeproblematiken i samband med internethandel och diverse verksamheter över nätet mellan människor som aldrig har träffats. Implikationerna är svindlande och hotar många av dagens centrala auktoriteter.

I Throwing Rocks at the Google Bus liknar Rushkoff den digitala ekonomin vid ett korthus, byggt på riskkapital och ohållbara tillväxtförväntningar som tvingar entreprenörer att fokusera på börsintroduktioner snarare än sin kärnteknologi. Väl ute på börsen kollapsar många bolag under aktieägarnas vinstkrav. Bland exemplen av högt värderade bolag som knappt går med vinst finns Twitter, Foursquare, Snapchat och Uber.

Rushkoffs teorier är i linje med den teknologibubblans annalkande pyspunka som Silicon Valley-analytiker började sia om redan ifjol. Så vad är lösningen? Här blir det svårare för Rushkoff, som vill styra oss mot en mer distribuerad och kollaborativ ekonomi. ”Strunta i tillväxt”, lyder första rådet. Tänk omsättning istället för tillväxt – att generera tillräcklig inkomst för att betala för anställda.

Popular

SD behövs för bråk

Sverigedemokraternas relevans har börjat ifrågasätts i och med att andra partier ska ha anammat en striktare invandringspolitik. Men SD:s roll i politiken är knappast förbi – snarare har den anledning att intensifieras.

Han drar parallellen med organismer, som inte heller fortsätter att växa i all oändlighet. Människor, djur och träd växer till dess att de nått sin optimala storlek och regenererar sedan sig själva. Så borde det vara med företag och ekonomin också, menar Rushkoff. Välskötta familjeföretag har förstått detta sedan länge; ägarna anställer vänner och familj, investerar i människor som om deras personliga öden spelar roll för dem och tänker på sitt företag mindre som ett profitdrivet bolag och mer som ett hållbart arv. Den italienske risproducenten Riso Gallo (som funnits sedan 1856) fångar det i citatet ”Vi säger inte att vi fick företaget från mina föräldrar, vi säger att vi lånar det från våra barn. Vi tänker inte i kvartal utan i generationer”.

Rushkoff förespråkar en prioritering av aktieutdelningar för att minska företagens tillväxttryck. Han slår ett slag för en ”inkluderande kapitalism” där företag sourcar lokalt, och för att göra anställda till delägare. Och han uppmanar till alternativa bolagsformer, som ”benefit corporations”, för att underlätta för annat än maximal värdeökning. Fast egentligen vill han helt frångå vinstdrivande företagsformer, då dessa extraherar resurser ur ekonomin. Hans exempel är Walmart, som stör den lokala balansen med varje ny etablering. Med sin storlek har Walmart råd att hålla låga priser, också med förlust, vilket gör att de kan slå ut konkurrensen. Sedan hyr Walmart in de före detta konkurrenternas före detta anställda, men på deltid, så att man slipper betala för sjukförsäkring, vilket pressar stadens resurser. Walmarts aktieägare berikas med den vinst som plockas ur den lokala ekonomin. Ett liknande beteende uppvisar bolag som Uber och Amazon inom den digitala ekonomin.

Rushkoff har rätt i sin kritik av det ohållbara i vårt nuvarande ekonomiska system och hans bok är intressant och lättläst. Däremot känns hans lösningar otillräckliga, ungefär som att rörelsen kring ekologiska och rättvisemärkta produkter saknar makt att i grunden ändra våra jordbruksmetoder eller globaliseringens effekt. För det krävs skarpare verktyg.

Rushkoff får också mothugg kring sin kritik av företags växande användning av dataanalys i viktiga beslut, vilket han jämför med att ”köra bil och titta i backspegeln”. Visserligen kan ”big data” överanvändas, men Erik Brynjolfssons forskning visar att verksamheter som är datadrivna och använder algoritmer för beslutsfattande överlag är avsevärt mer produktiva och lönsamma än de som inte gör det. Till de förra hör exempelvis Google, General Electric, Tesla och Amazon.

Hur som helst är Throwing Rocks at the Google Bus en viktig samtidsbetraktelse av globala maktstrukturer, digitalisering och vad som behöver ändras på sikt.

Hanna Sistek

Frilansjournalist

More articles

Prova Axess Digital gratis i 3 månader

Få obegränsad tillgång till:

  • Alla artiklar i Axess Magasin
  • Axess Televisions programutbud
  • E-tidning
  • Nyhetsbrev

Du förbinder dig inte att prenumerera efter denna tid, men kan välja att förlänga din prenumeration för 59 kr/mån – utan bindningstid.

Ta del av erbjudandet