den varma blicken, ömheten i hennes sätt att se på världen och människorna, är nog det som är mest påfallande i den amerikanska poeten Carolyn Forchés dikter. Och det är ingen bortvänd blick. Den riktas mot krig och andra fasor, mot det himlaskriande lidande som finns här på jorden, men den riktas även mot den tålmodiga värdighet som hon ofta tycker sig finna även hos de mest utsatta. Den riktas också mot allsköns växter, djur och föremål. Alltid med uppmärksamhet och förundran.

Det finns ett håll som denna blick inte riktas emot. Det är d...