Revolutionen äter sina barn

Margaret Thatcher kunde vara en mycket oartig gäst. Men så tvingades hon också till ett firande hon egentligen inte ville delta i.

”Liberty, equality, fraternity – they forgot obligations and duties I think”, muttrade den brittiska premiärministern i en av de större franska tidningarna. Och fortsatte, med mer än en knivsudd beska:

”And then of course the fraternity went missing for a long time”.

Året var 1989 och François Mitterrand hade knipslugt placerat ett G 7-möte i Paris. Detta råkade, som av en händelse, gå av stapeln precis samtidigt som nationen med buller och bång firade tvåhundraårsjubileet av franska revolutionen. Men Thatcher trilskades. Den anglosaxiska världen och den kristna läran hade redan formulerat vida överlägsna, icke-socialistiska frihetsanspråk, förklarade hon för ...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera
Karin Svanborg-Sjövall

Statssekreterare i Kulturdepartementet.

Läs vidare