När jag beslutade mig för att göra den franska huvudstaden till mitt hem för tre år sedan, med min tjeckiska terrier Garbo som hängiven följeslagare, blev jag snabbt varse att hundar inte är välkomna i de flesta av stadens parker. Det kändes märkligt. Hundar och parker är ju som jordnötssmör och sylt – de hör liksom ihop. Men för fransmännen är detta alls inget konstigt. Att hundar inte är välkomna beror förstås på att parkerna omedelbart skulle förvandlas till gigantiska hundtoaletter om de inte stoppade oss hundägare, förklarade man. Ingen tycks undra över varför fransmännen inte helt enkelt kan lära sig att ta ansvar för sina f...