Boken handlar egentligen inte om teori utan om ekonomisk praktik. Wahlroos tar sig an föreställningar om hur ekonomin fungerar – han skulle väl snarast kalla dem vanföreställningar – vilka han menar i alltför stor utsträckning fått forma den ekonomiska politiken. Och det ofta med stöd av ansedda akademiska ekonomer. Dessa tio antaganden, eller med hans ord myter, rådbråkas under rubriker som ”Kapitalism alstrar exploatering”, ”Marknader är ineffektiva” och ”Någon fri marknad finns inte”.

Björn Wahlroos är en ytterst framgångsrik kapitalist, välkänd för sin burdusa frispråkighet. Men han har också en bakgrund som professor i nationalekonomi, och det är professorn som har övertaget i denna bok. Debattören Wahlroos driver en tes, men den något docerande professorn Wahlroos låter sig inte hållas tillbaka: än lägger han ut texten om innebörden av begreppet pengar, än om kvantitetsteorin, än om Taylorregeln som vägledning för penningpolitiken. Och boken innehåller en och annan ekvation, 452 fotnoter och 11 sidor med referenser, huvudsakligen till vetenskapliga artiklar.

Han gör en gedigen genomgång av det senaste seklets centrala ekonomisk-politiska händelser – från Versaillesfredens villkor till subprimekrisen – insatta i ett kritiskt doktrinhistoriskt sammanhang. Det är väl påläst och flyhänt skrivet, även om han knappast kommer med något verkligt nytt i enskildheterna i det mycket breda panorama som målas upp. Det är befriande att extrapolerade erfarenheter från hans liv som affärsman nästan helt lyser med sin frånvaro, och i detta ligger ett slags ödmjukhet – något som Wahlroos sällan annars har beskyllts för.

Debattören Wahlroos tes är enkel att sammanfatta: det är bra med marknadsekonomi. Ekonomiska problem är resultat av politikmisslyckanden, inte marknadsmisslyckanden. Akademiska ekonomer sitter fegt fast i föreställningar som hindrar dem från att se vad som faktiskt behöver göras för att skapa välstånd.

En lång rad böcker om kapitalismens elände har publicerats på senare år. Därför är det uppfriskande att läsa Wahlroos, som utan att be det minsta om ursäkt, och med en engagerad argumentation där han förhåller sig till aktuell forskning, hävdar att det är mer marknadsekonomi världen behöver, inte mindre. I detta är hans budskap grundmurat optimistiskt, och framtidstro behöver nog världen mer av.

Joakim Stymne

Nationalekonom och generaldirektör för Statens tjänstepensionsverk