Lincoln vann på ett kontroversiellt program – ett program som klöv Förenta staterna i två oförsonliga delar. Det som särskilde Lincolns kandidatur var att han drev en linje som syftade till att på sikt avskaffa det slaveri som fanns i en rad amerikanska delstater, i synnerhet i den agrara, bomullsodlande Södern. Presidentvalet 1860 blev genom Lincolns kandidatur ett val om slaveriets avskaffande eller fortbestånd, men det ställde också frågan om Förenta staterna skulle kunna bestå som nation.

Nu hade Abraham Lincoln, en fattig bondpojk och uppkomling från Illinois, valts till president, förvisso med knapp marginal, men han hade ändå segrat i valet. Det var ett slag i ansiktet på de dittills hegemoniska sydstaterna. Det enda som återstod för att cementera segern var den formella installationen i Washington, sedan fanns det ingen återvändo. Men för att installeras måste Lincoln komma till Washington. Han måste lämna sitt hem i Springfield, Illinois, för huvudstaden Washington och det var ingen liten tripp. Det var en lång och svår resa, och det stod klart att den skulle bli fylld av faror och strapatser. Redan dagen efter Lincolns seger slog så gott som alla tidningar i Södern upp stora och braskande annonser som lovade riklig belöning till vem det vara månde som kunde avsluta den nyvalde presidentens liv med en kula, eller på något annat sätt.

Om den långa resan med alla dess faror, strapatser och attentatsförsök har den amerikanske historikern Ted Widmer skrivit en mycket spännande och intressant bok med titeln Lincoln on the Verge. Boken blir till en skildring inte bara av själva den farliga resan utan också av vägen fram mot den slutgiltiga splittringen av unionen och det efterföljande inbördeskriget. Widmer ser dåtidens hotfulla utveckling som genom ett kikarsikte i och med att han begagnar själva den långa resan med alla dess risker och svårigheter som form för berättelsen om hur och varför unionen rämnade och ledde till det blodigaste krig som Amerika någonsin har upplevt.

”Dagen efter Lincolns seger slog så gott som alla tidningar i Södern upp stora annonser som lovade riklig belöning till vem det vara månde som kunde avsluta den nyvalde presidentens liv.”

Resan från Springfield till Washington var allt annat än en nöjestripp. Under resans gång förekom flera allvarliga attentat, och Lincolns liv hängde stundtals på en skör tråd. Trots de mörka moln som hopades vid horisonten, trots angreppen mot hans liv, lyckades Lincoln göra resan till ett triumftåg. Han stannade i alla betydande städer och samhällen och höll tal till den skara, stor eller liten, som hade samlats för att få en glimt av den nyvalde ledaren. Widmer räknar till att Lincoln höll mer än hundra tal under resans gång och att han därigenom befäste sin djupa folkliga förankring.

Redan i februari 1861, en vecka innan kongressen bekräftade Lincolns valseger, anmälde sju stater i syd (de skulle snart bli elva) att de lämnade unionen och bildade en ny stat, en konfedererad statsbildning, The Confederate States of America, som gav större suveränitet åt delstaterna och följaktligen gav dem rätten att på egen hand bestämma om de skulle behålla slaveriet eller ej. Valet och valsegern för Abraham Lincoln hade inte bara tillspetsat frågan om slaveriets framtid, valet hade också sprängt unionen och klyvt den i två motsatta läger. Sprängningen av unionen var nära sammankopplad med slaveriet i de södra staterna. Men den hade också andra och mer strukturella orsaker

De amerikanska sydstaterna var i flera avseenden mycket annorlunda i jämförelse med staterna i norr. Socialt och ekonomiskt vilade staterna i söder på en plantageägande aristokrati som odlade bomull för export, en verksamhet som blev lönsam bara på grund av ett omfattande slaveri. Den amerikanska Södern var ett utpräglat agrart samhälle som i allt väsentligt skilde sig från den industriella och urbana omvärld som i nordstaterna befann sig i en explosiv utveckling. Men det var de sydliga slavstaterna som hittills hade varit den dominerande delen av unionen. Sydstaterna hade under större delen av unionens existens vunnit de flesta av valen till alla nationens viktiga ämbeten och därigenom, fram till Lincolns seger, dominerat unionen och satt dess politiska dagordning.

Nu aviserade Lincolns seger i presidentvalet att en ny tid stundade och att den nya ordning som klappade på porten skulle dikteras av staterna i norr. I frågan om slaveriet utkristalliserades alla de sociala och ekonomiska skillnaderna mellan norr och söder och skapade ett koncentrerat konfliktmönster som förr eller senare måste få en urladdning och en lösning. Slavstaterna i söder kunde inte uthärda att den expansiva marknadsekonomin i norr visade upp en värld av individuell frihet, en värld som ständigt lockade slavarna att fly ofriheten i söder. För nordstaterna framstod syds krav på låga importtullar på industrivaror som ett flagrant särintresse som hindrade den inhemska nordliga industrins utveckling.

Den 12 april 1861, cirka en och en halv månad efter det att Lincoln hade anlänt till Washington, gick de konfedererade utbrytarstaterna till anfall mot Fort Sumter, den federala arméns befästning vid inloppet till Charleston i South Carolina, varvid hela fästningen ödelades. Därmed var inbördeskriget ett faktum. Det skulle pågå de kommande fyra åren, dvs under hela Lincolns presidentskap. Kriget är det blodigaste i USA:s historia. Med 620 000 stupade soldater och ett okänt antal civila offer överträffar det med råge Amerikas förluster i de båda världskrigen. Trots en del motgångar i synnerhet i början av kriget kunde nordstaterna segra och därmed rädda unionen och upphäva slaveriet. Det som fällde avgörandet var nordstaternas överläge vad gällde befolkning, industriell kapacitet och vapenproduktion, och överlägsen styrka vad gällde maritima stridskrafter. Nord kunde blockera i stort sett alla sydstaternas hamnar och skapa brist på både livsmedel och vapen i sydstatsarmén. Med de stora segrarna vid Gettysburg, Wicksburg och Atlanta samt med Shermans marsch mot havet knäcktes Sydstatsarmén och tvingades att kapitulera och acceptera nordstaternas fredsvillkor.

Lincoln splittrade unionen, men det var också han som åter lyckades ena den, åtminstone politiskt. Kulturellt och socialt har emellertid inte sprickan mellan nord och syd helt blivit utplånad och kommer kanske heller aldrig någonsin att bli det. Inte heller har såren från inbördeskriget helt läkts, vilket kommer till uttryck i USA:s ständigt lika spända raskonflikter. För Lincoln själv ledde segern för hans ideal inte till mer än en kortvarig triumf. Efter att ha undgått ett otal attentat föll han till sist ändå offer för en attentatsmans kula. Han sköts under en teaterföreställning i Washington. Han hade då just blivit omvald för en andra period som president.

USA har haft 46 presidenter med den nyvalde Joe Biden inräknad. Bland dessa är det blott ett handfull som framstår som män som förenat en moralisk resning med stor handlingskraft och ett personligt mod. Abraham Lincoln tillhör otvivelaktigt detta fåtal. Han är inte bara en av Amerikas mest betydande presidenter, han hör också hemma bland de allra största ledarna i västvärldens historia.