Det kartläggningen lyfter är att den kinesiska ambassaden det senaste året utåt sett tonat ner sin retorik. I en tidigare rapport från Frivärld kretsade det höga tonläget kring ambassadör Gui Congyous offentliga attacker mot de som kritiserat Kina. Från att tidigare publicerat upprörda och i många fall hånfulla uttalanden via ambassadens öppna kanaler, bedrivs nu samma arbete mer i det fördolda. Detta främst via mejl direkt till skribenter och beslutsfattare. 

Genom denna kursändring försvåras kartläggningen av ambassadens aktiviteter och de blir även mer hotfulla till sin natur. Exempelvis har frilansjournalisten Jojje Olsson, som numera är baserad i Taiwan, fått motta ett flertal av dessa brev. I ett av dem uttrycker ambassaden direkta hot mot Olsson. Om han inte slutar med sin rapportering får han “möta konsekvenserna”. Detta är såklart helt oacceptabelt och visar hur ambassaden försöker driva sina kritiker till självcensur. 

(Jojje Olsson har skrivit en rad texter i Axess som kan läsas här.)

En annan som som ambassaden har kontaktat är Simona Mohamsson, engagerad i organisationen Inter-Parliamentary Alliance on China och författare till boken Hongkong RIP. Genom generalkonsuln Gu Hui i Göteborg framförs att Mohamsson missförstått allt kring situationen i Hongkong. Hui förklarar “vänligen” men bestämt att det är tack vare det kinesiska kommunistpartiet som Hongkongs invånare nu äntligen kan åtnjuta “riktiga demokratiska fri- och rättigheter”.

I ett uttalande på sin hemsida går ambassaden till frontalangrepp mot Frivärld och andra kritiker. De menar att rapporten är ett missbruk av yttrandefriheten och att den bygger på lögner och missförstånd. Ambassaden hävdar inte bara sin rätt, utan också sin plikt att tillrättavisa dem som förmedlar fel bild av Kina. 

Det har gått så långt att utrikesminister Ann Linde (S) gått in för att stötta Frivärld och tillrättavisa ambassadören. “Att ställa krav på eller tillrättavisa tankesmedjor är inte något vi accepterar i Sverige, och något som vi tyvärr fått påtala upprepade gånger för ambassadören.”

Frågan vi kan ställa oss är om den kinesiska vreden fått den svenska bilden av Kina att förbättras? Svaret är otvetydigt nej. Under de senaste åren har inställning till Kina avsevärt försämrats. Tillsammans med japaner är svenskar i dag Kinas största skeptiker. Så drakens vassa tunga synes mest av allt svetsa dess motståndare allt mer samman. Om Beijing bryr sig om detta är en annan fråga.