Igår lämnades förslag om obligatorisk förskola för att förbättra språkkunskaperna för barn. Där finns viktiga delar som syftar till att öka deltagandet i förskolan bland nyanlända barn i 3–5 års ålder. Detta för att förbättra barnens språkkunskaper och på så vis underlätta för att fler ska klara skolgången bättre. Bra!

Men varför måste förskolan göras obligatorisk för alla?

I betänkandet står: ”För att säkerställa att alla barn får ta del av utbildningen i förskolan anser vi dock att det behövs ytterligare åtgärder. Vi föreslår därför att förskolan till viss del ska bli obligatorisk.”

Skolplikten föreslås tidigareläggas från dagens sex år till att gälla redan från fem. Men ska staten tillåtas sådana muskler; att med skolplikt tvinga in alla i svenska skolsystemet tidigare för att lösa ett språkproblem som främst rör nyanlända?

”Bristande kunskaper i svenska ska inte behöva gå i arv.”

Det är förståeligt varför man resonerar såhär. I Sverige har vi en lång tradition av att försöka behandla alla lika. Vilket å ena sidan kan tyckas fint och omtänksamt, men å andra sidan skapar tråkiga konsekvenser av att man tummar på friheten och möjligheten att låta enskilda välja sin egen väg.

Vill man vara sådan så har ju den allmänna värnplikten, som nu gäller både tjejer och killar, också gjort att våra barn har en inställelseplikt till det svenska systemet hela vägen från nu föreslagna fem till och med 19 års ålder.

Det som är rätt och riktigt med förslaget är att försöka få grepp om språkproblemet. Det är viktigt. Hälften av alla sexåringar på grundskolorna i Järvaområdet pratar för dålig svenska för att klara av undervisningen. Det är inte bra och därför behövs verktyg för bättre språkinlärning tidigare.

I förslaget ingår att kommunerna ska få bedriva så kallad uppsökande verksamhet och direktinskriva barn. Tanken är att underlätta för fler barn att få bättre svenskkunskaper, vilket sedan kan leda till att fler bättre klarar skolan.

Insatser som dessa kostar naturligtvis en del att införa. Men kostnaderna för att senarelägga språkinlärningen är säkerligen större. Både i form av risk för sämre skolresultat och försenade insteg på arbetsmarknaden, eftersom man inte hängt med i undervisningsspråket.

En del av januariavtalet är att införa en språkplikt för nyanlända. Det skulle innebära att de som kommer till Sverige och får försörjningsstöd också måste delta i svenskundervisning.

Det är bra om det råder bred politisk enighet om en sådan grundläggande fråga som språkförståelse. Möjligheten att kunna uttrycka sig och göra sig förstådd är viktig för såväl enskilda individer som samhället i stort. Då är det bra om det börjas i tid. Bristande kunskaper i svenska ska inte behöva gå i arv. Därför behövs fler språkinsatser, men inte mer skolplikt.