Generation rånoffer

Foto: Pixabay.

Det är bra att Brottsförebyggande rådet (Brå) kommer med en studie av ungdomsrånen. Det är betydligt sämre att det brottsförebyggande arbetet inte har fungerat.

Tvärtom har antalet rån ökat explosionsartat från 2016-2019. I fjol sjönk antalet en aning – med största sannolikhet på grund av covid – men de var fortfarande långt, långt fler än under åren före 2015.

Under 2008 anmäldes 1 541 ungdomsrån. Under 2019 anmäldes 2 489. Redan det är förfärande och då är ändå mörkertalet mycket stort . När ungdomar självrapporterar i Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) svarar 3,3 procent av 16-19-åringarna att de blivit rånade under det senaste året. Räknar man litet rufft med att en årskull består av 100 000 personer skulle det alltså betyda över 13 000 rån 2019. De flesta offer är pojkar, de allra flesta förövare likaså.

Att döma av det slumpmässiga urval av förundersökningar som Brå studerat har två tredjedelar av pojkarna som rånats av pojkar blivit hotade under rånen. I mer än hälften av fallen har de utsatts för våld. Förnedrande inslag har förekommit i ett av tre fall.

Brå konstaterar också att majoriteten av offren har svensk bakgrund och att hela 66 procent av de misstänkta förövarna har utländsk bakgrund. Med tanke på att andelen unga med utländsk bakgrund är 27 procent innebär det en mycket kraftig överrepresentation.

Av förundersökningarnas misstänkta hade nästan en fjärdedel varit misstänkta för mer ett ungdomsrån.

Brå konstaterar att det är vanligt med rädsla och oro hos brottsoffren och deras anhöriga. Man har mig veterligen inte mätt oron hos icke personligen drabbade, men om rånen är så vanliga som Brå-studien och NTU-undersökningen indikerar är frågorna om rån och överfall knappast något som bara intresserar dem som redan har råkat illa ut. Personlig säkerhet håller rimligen på att bli ett av de största samtalsämnena i stora grupper i det svenska samhället: unga, föräldrar, släktingar, skolpersonal, socialtjänst, polis.

Gängskjutningar och sprängdåd på de nya nivåerna skrämmer förstås. Men effekten bland människor i allmänhet lär bli ännu mycket större av att våld och övergrepp blir till levande realiteter i den egna vardagsverkligheten. Frågan är redan stor och får utvecklingen fortsätta kommer den att växa ytterligare. En fysisk hotbild kan tränga undan det mesta övriga.

Det sägs ibland att ”en konservativ är en liberal som blivit rånad”. Den stora SCB-mätning som kom häromdagen bär syn för sägen. Bland män i den yngsta kategorin (18-29 år) noterar Moderaterna 26,5 procent och Sverigedemokraterna 22,8 procent. 18-20-åringarna, som blir rånoffer i ännu högre grad, redovisas inte separat. Man ska inte bli alltför förvånad över att Magdalena Andersson känner sig manad att sätta strålkastarljuset på brott och integration. Långsiktigt blir det dyrt att identifieras med svek mot en hel generation.

Glatt överraskad skulle jag däremot bli om hon fick fram åtgärder som biter. De senaste sju åren har inte imponerat. Fast det gjorde i sanningens namn inte alliansåren heller.

PJ Anders Linder

VD och chefredaktör i Axess. 

Läs vidare