Under det senaste året har grundlagskommittén arbetat med förslag till förändringar i grundlagen. Nyligen kom det första delbetänkandet Föreningsfrihet och terroristorganisationer där det föreslås att friheten att organisera sig måste begränsas i de fall en organisations verksamhet övergår till terrorism. Men förslaget kommer att bli trubbigt utan kompletterande lagstiftning om vilka grupper i Sverige som utgör sådana organisationer.

Sverige har omfattande lagstiftning kring terrorism. Allt från finansiering, rekrytering, samröre och utövande av terrorhandlingar är reglerat och kriminaliserat. När det kommer till terrorbrott är det i utredningen En ny terroristbrottslag, som ska ligga till grund för en ny sådan lag, föreslaget att terrorbrott ska tolkas bredare än idag. Förslaget handlar om att alla svenska brott ska kunna betraktas som terrorbrott, under förutsättning att både de objektiva och subjektiva kvalificerade rekvisiten är uppfyllda, alltså det som definierar vad terrorism innebär.

Men den rådande och den föreslagna lagstiftningen är inte heltäckande. Mestadels siktar lagstiftningen in sig på att i efterhand straffa dem som har begått eller hjälpt till med terrorhandlingar. Vad grundlagskommittén vill lagstifta om är snarare en förebyggande åtgärd för att försvåra organisering av terrororganisationer i Sverige. Problemen uppstår i skarven mellan dessa åtgärder, där risken finns för att det uppstår en gråzon.

Exempelvis kommer en grupp i Sverige som har koppling till IS att kunna förbjudas. Det beror på att IS är terrorklassat av EU och FN. Men för grupper som inte har koppling till en redan terrorklassad organisation kommer situationen fortsatt att vara den samma som idag. Ett sådant exempel är våldsbejakande och nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, (NMR) som flera bedömare menar skulle kunna terrorklassas då de uppfyller den internationella definitionen.

Anledningen till att en internationell terrorklassning av NMR inte är aktuell är att både EU och FN siktar in sig på grupper som främst har religiösa motiv och gränsöverskridande verksamhet. Samtidigt har Sverige ingen egen terrorklassning med hänvisning till just det stycke i regeringsformen som grundlagskommittén nu vill förändra. Effekten blir att Sverige fortsatt saknar verktyg att komma åt det som kan kallas inhemsk terrorism. Men skulle förändringen i grundlagen kompletteras med lagstiftning om att Sverige på egen hand kan peka ut terrororganisationer undanröjas gråzonsproblematiken.

Oavsett om frågan handlar om gängkriminalitet eller terrorism landar debatten ständigt i att lagstiftning saknas eller kommer på plats allt för sent. Det är sant även här, men för en gångs skull finns chansen att föregripa ett nytt misstag. Den förändrade grundlagen kan träda i kraft först efter årsskiftet 2023. Det finns därför tid att ta fram kompletterande lagstiftning som möjliggör att Sverige på egen hand kan terrorklassa organisationer som annars riskerar att hamna i en juridisk gråzon.