I korthet: drömmar om ett Wirtschaftswunder, rekordfå protestanter och tankrabatt på pumpen

Finansminister Christian Lindner (FDP). Gick på pumpen.

Die Welts chefredaktör gör upp med de tyska illusionerna, Tysklands största energiföretag avvisar ett energiembargo mot Ryssland, evangeliska kyrkan tappar medlemmar och finansminister Christian Lindners tankrabatt gick på pumpen. Här kommer ett axplock av senaste nytt från Tyskland.

Die Welts stridbara chefredaktör Ulf Poschardt varnar i sin senaste krönika för att recessionen väntar runt hörnet och gör samtidigt upp med de illusioner som varit vägledande för tysk politik de senaste 20 åren: Putins krig har synliggjort vilket extremt sårbart läge landet har försatt sig i. På kort sikt måste förbundsregeringen göra allt för att dämpa de värsta ekonomiska följderna av kriget. På längre sikt måste regeringen föra en politik som främjar innovation, företagande och minskad regelbörda. De geostrategiska riskerna med globaliseringen måste omvärderas: export till fredliga demokratier bör skattas annorlunda än den som sker till oberäkneliga diktaturer (läs: vi kan inte fortsätta vara så exponerade mot Kina). Om Tyskland även i framtiden ska vara sin egen lyckas smed måste idéer om ”nolltillväxt” och inåtvänd civilisationskritik kasseras. Energiberoendet ska brytas med en energimix där även kärnkraften ingår. Poschardt avslutar:

”Vi står inför stora problem. Men det skänker också hopp, då tyskarna varit som mest uppfinningsrika då det inte funnits några alternativ. Vi behöver ett nytt ekonomiskt under. Inte mer, men inte heller mindre. Vi har gjort det förr, nu måste vi göra det igen.”

*

Tysklands största energibolag, RWE, kommer inte att teckna några nya avtal med ryska energileverantörer. Samtidigt ställer sig företagets vd, Markus Krebber, bakom regeringens linje om att ett omedelbart energiembargo mot Ryssland inte är önskvärt. Det skulle inte bara få konsekvenser för industrin utan även få ”oöverblickbara konsekvenser” för hushållens värmeförsörjning kommande vinter, menar Krebber.

Tidsplanen för att fasa ut kol- och kärnkraften ligger fast, men RWE ser över möjligheterna att kunna använda redan bortkopplade eller avvecklade kraftverk som en strömreserv i händelse av att energisäkerheten måste säkerställas. Putins krig omkullkastar också planerna på att nya gaskraftverk skulle kunna kompensera för det stabilitetsbortfall i nätet som kol- och kärnkraftnedläggningen innebär, då gasen i dagsläget skulle behöva importeras från Ryssland. Prognos: döm inte ut den utdömda kärnkraften riktigt än.

*

Det är inte bara i Sverige som kyrkan har problem med minskande medlemsantal. Förra året tappade evangeliska kyrkan i Tyskland (EKD) 280 000 medlemmar, skriver FAZ. I dag är antalet medlemmar därmed under 20 miljoner (19 724), en minskning med 2,5 procent jämfört med 2020 (20 236 miljoner). De senaste åren har den nedåtgående trenden varit tydlig. En delförklaring uppges vara fler dödsfall i och med coronapandemin, som också inneburit att färre familjer döpt sina barn i kyrkan. Annete Kurschus, ordförande för EKD, säger att de sjunkande medlemstalen inte är ”gudagivna” och att kyrkan ska arbeta för att möta utvecklingen. Som exempel nämns riktade erbjudanden till familjer som velat döpa sina barn men inte hunnit göra detta.

Enligt en studie från EKD är beslutet att träda ur kyrkan resultatet av en längre process, som ofta hänger samman med bristande religiös socialisering. Att slippa behöva betala kyrkskatt spelar också en viktig roll. Vanligtvis redovisar EKD sina medlemsantal samtidigt och tillsammans med katolska kyrkan. Den starka kritiken mot den katolska kyrkans sätt att hantera offren för sexuella övergrepp ligger sannolikt till grund för EKD:s val att tidigarelägga sin medlemsredovisning just detta år.

Givet att även den katolska kyrkan vittnat om stora utträden i spåren av skandalerna spås 2021 bli året då färre än hälften av tyskarna tillhör någon av de två stora kristna kyrkorna (2020 var andelen 51 procent). 

*

Det ska fan vara politiker. Det fick finansminister Christian Lindner (FDP) lära sig då han föreslog en temporär skatterabatt (30-40 cent) på drivmedel i söndags. Sedan årsskiftet har även de tyska bensin- och dieselpriserna stigit kraftigt och ligger nu på strax över två euro/litern. Vid betalning i kassan skulle rabatten dras. Den initiala kostnaden bäras av drivmedelsbolagen, som sedan skulle kompenseras av staten.

Förslaget var okomplicerat. Dess effekt omedelbar. Trodde Lindner. Från SPD:s håll klagades det på att förslaget saknade ”sociala komponenter”. För det första skulle välbeställda ägare till vrålåk gynnas lika mycket som stackare i slitna Skodamodeller. Det gick inte an. För det andra behövde knappast oljebolagen hållas mer under armarna. De Gröna anförde i stället marknadsliberala principer och tyckte det var daterat att staten på konstgjord väg skulle försöka trycka ned priset till under två euro. Näringsminister Robert Habeck (Die Grüne) hade därtill redan ett välmatat program i bakfickan som skulle minska energiberoendet och komma alla tyskar till del. Om Lindners enkla och tämligen okomplicerade ”tankrabatt” skulle bli verklighet måste därför en hoper svåra och komplicerade åtgärder riktade mot de rödgrönas väljare slängas med i potten.

I måndags fick därför Lindner erkänna att hans ursprungliga förslag saknade tillräcklig ”social utjämning” och att tankrabatten måste kombineras med bidrag till uppvärmning av bostäder och en engångsutbetalning till alla som går på ekonomiskt bistånd. Om rabatten nu ens blir av.

Erik Thyselius

Medarbetare i Axess.

Läs vidare