Marknadsekonomer för staten

För några år sedan var jag inbjuden till en paneldiskussion hos en norsk tankesmedja. Det handlade om företagsklimatets betydelse och organisatörerna var bekymrade över en färsk undersökning, som visade att norska väljare gav låg prioritet åt frågor om näringslivets villkor.

Jag kunde bekräfta att det såg likadant ut i Sverige och lanserade en förklaring halvt på allvar, halvt på skämt: Företagen är ju det enda som fungerar, så varför ska folk bekymra sig om dem?

Så ska man naturligtvis inte resonera. Utan ett gott företagsklimat, och helst ett som kontinuerligt förbättras, hamnar ett samhälle snart i rejäla problem. Tillväxten uteblir, jobben blir färre, resurserna kan inte möta växande anspråk på välstånd och offentliga tjänster, konfliktnivån stiger.

Fast visst är det slående hur debatten i allt högre grad präglas av problem inom sektorerna som är det offentligas ansvar! Skolan klarar inte sitt kunskapsuppdrag och problemen följer med in i högskolan. Elförsörjningen är hotad på grund av ideologiska förvillelser, subventionspolitik och försummelser vad gäller infrastrukturen. Tillståndsprocessen för att få lov att bygga nytt kan vara lång som ett par femårsplaner, vilket drabbar såväl eldistribution som industriprojekt. Polis och tull är underbemannade och saknar viktiga befogenheter. Vår beredskap är ungefär lika god som under Per Albin Hanssons glada dagar. Invandringspolitiken har präglats av önsketänkande och låt gå-anda i åratal, vilket bland annat har lett till att myndigheterna endast har dimmiga begrepp om hur många personer som egentligen befinner sig i riket.

Inte konstigt, således, att andra frågor än näringslivsklimatet står högst upp på väljarnas dagordning. Att döma av boksluten för 2020 tycks ju dessutom många företag, särskilt de stora, klara sig utmärkt pandemiproblemen till trots.

Fast frågan är förstås hur länge. Många problem i min katalogaria ovan drabbar långt ifrån bara hushållen utan slår även mot företagsamheten. Utbildad personal, stabilt med ström i kontakterna, skydd mot brottslighet och trakasserier är av central betydelse även för att näringslivet ska kunna fungera.

Det är ett tidens tecken så gott som något att Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen, som är redaktörer för Timbros nättidning Smedjan, i dag väljer att lansera sin uppdaterade sajt med en sorts programförklaring under rubriken ”Staten måste fungera”. Man kan ironisera över den nya rörelsen ”marknadsekonomer för staten” men prioriteringen är tyvärr inte orimlig. Fria företag kan klara mycket, men om staten missköter sina kärnuppgifter över tid får även de dugligaste enteprenörer och bolag problem och samhällsmelodin går i moll. Jag ser gärna att ”bättre företagsklimat” placerar sig högre på väljarnas tio-i-topp, men jag vill inte att det ska ske på grund av att elavbrott, byråkratiska sammanbrott och andra brott har drivit företag och arbetsplatser ur riket.

PJ Anders Linder

VD och chefredaktör i Axess. 

Läs vidare