Raketbeskjutning, bilbränder och våld mot blåljuspersonal: Berlins nyårskaos chockar Tyskland
Raketer som skjuts rakt in i folkmassor och blåljuspersonal. Bilar och bussar som sätts i brand. Brandrök. Bilderna från Berlins nyårsfirande chockar Tyskland. Och sätter ny fart på migrationsdebatten.
En brandman intervjuas av ett lokalt nyhetsteam. Höga smällar hörs. I bild dyker plötsligt en maskerad man upp. Han gör ett gängtecken och skjuter sedan i luften med något slags pistol. I andra klipp som filmats av både privatpersoner och nyhetsredaktioner går tankarna mer till länder som befinner sig i inbördeskrig än en stad som firar nyår (ordet ”Bürgerkrieg” används för övrigt av stadsdelen Neuköllns socialdemokratiska borgmästare). Explosionerna är bedövande. Brandröken tjock. Bara i Berlin skadades 33 poliser och brandmän under nyårsnatten.
Tysk media rapporterar även om flera attacker mot blåljuspersonal i form av raketbeskjutning, kastade ölflaskor samt hindrande av utrycknings- och släckningsarbete. Jämfört med tidigare nyårsfiranden före coronapandemin har antalet angrepp mot blåljuspersonal ökat kraftigt, sade en presstalesman för Berlins poliskår. Inte fullt så extrema scener utspelades även i flera städer i Nordrhein-Westfalen så som Essen, Bochum och Duisburg.
”Jämfört med tidigare nyårsfiranden före coronapandemin har antalet angrepp mot blåljuspersonal ökat kraftigt”
Som respons har en del politiker och opinionsbildare krävt ett fyrverkeriförbud. Andra skäl som förs fram varför fyrverkerierna borde förbjudas är att smällarna skrämmer djur och ukrainska flyktingar. Men samtliga argument kan tyckas skjuta bredvid mål då en majoritet av de som fångats på videos och bilder är unga män med utländsk bakgrund, något som bekräftas av polisen.
Kravallerna har blivit en känslig nyhetshändelse då den väcker jobbiga frågor om misslyckad integration och statens oförmåga att upprätthålla lag och ordning till liv. Därtill finns en rädsla från både politiker och media att peka ut alla invandrare som uppviglare.
Att de värsta upploppen skedde i Berlins mest mångkulturella områden är inte förvånande menar kritiker, då stadens röd-röd-gröna styre blundat för parallellsamhällenas framväxt samtidigt som stödet till polisen vid tidigare insatser har varit svagt. Intressant i sammanhanget kan nämnas att München, en stad där nästan hälften har migrationsbakgrund, inte rapporterade in en enda allvarlig incident under nyårsnatten. Det som skedde i Berlin skedde helt enkelt för att det tilläts ske, menar krönikören Peter Huth i tidningen Welt. Han argumenterar för att ett liknande scenario inte skulle vara möjligt i München. Respekten för auktoriteter är för stor. Strukturella förklaringar till kravallerna som arbetslöshet och låg access till utbildning fungerar också dåligt i sammanhanget: trösklarna till den tyska arbetsmarknaden är inte höga och utbildningar till bristyrken finns det gott om. Ännu mer sociala insatser, något som Berlin lägger mycket pengar på, för att hjälpa den här typen av arga män kommer därför inte att fungera. En återupprättad respekt för statens våldsmonopol är den enda hållbara lösningen, argumenterar Ruth.
Talande för den tyska, och för all del svenska, debatten om migrationen och dess följder är att det parallellt med nyårskravallerna pågår en diskussion om vilka ord som får och inte får användas av polisen vid beskrivningen av utländska gärningsmän. Berlins polismyndighet bör från och med nu enligt nya direktiv inte använda ordet ”Südländer” (sv. ”Sydlänning”, bokstavligen ”Person från söder”) i sammanhang där misstänkta kan antas komma från till exempel Turkiet, Mellanöstern eller Afghanistan. I stället rekommenderas ordet ”Westasiatischer” (sv. ”Västasiat”). Motivet är att ”Südländer” plockats upp av högerextrema forum, där det i praktiken har blivit ett rasistiskt skällsord. Ansatsen må vara välmenade, men det kommer knappast göra någon skillnad för att minska brottsligheten och det är bara en tidsfråga innan ”Westasiatischer” fyller samma funktion som ”Südländer” på nätforumen och i andra högerextrema medier.
Berlins borgmästare Franziska Giffey (SPD) har utlyst att en konferens på temat ungdomsvåld ska hållas och att de som gjort sig skyldiga till brott ska lagföras och straffas inom kort. Hon tillbakavisar kritiken om att polis och räddningspersonal fått för lite stöd från stadens ledning. Med omval redan nästa månad (symptomatiskt för Berlin så dömde en domstol att det senaste delstatsvalet måste göras om på grund av dess usla genomförande) spekuleras det nu i om nyårskravallerna kan komma att kosta Giffey segern.
Medarbetare i Axess.