Ro, samtid, ro!
Världen har förändrats och sakta börjar denna insikt att sippra in hos partier och bättre bemedlad medelklass. Dånet från dagliga explosioner och sprängda kommunbudgetar omöjliggör i det närmaste tidigare positioner om att Sverige, egentligen, aldrig varit säkrare eller rikare.
Ett tecken i tiden är Expressens biträdande kulturchef Jens Liljestrand, som med friska årtag ror över till andra sidan sundet i dagens krönika. Vänstern, menar Liljestrand, är oförmögen att förstå kriminalitetens orsaker och vad som krävs för att mota den. Böjelsen att kräva mer poliser och värna om brottens offer är inte heller ”konservativ” i någon egentlig mening utan snarare ett utslag av sunt förnuft.
Självklart finns det fortfarande en hel del människor som står kvar på andra sidan stranden. Nästan alla av dem kommer tids nog att göra samma resa som Liljestrand. Men några kommer trofast att stå kvar. Det är bra.
I egenskap av artefakter från en svunnen tid kommer de att fungera som vaxdockor på ett gammalt museum. Vill du veta hur debatten lät 2010-2014? Lägg i en femkrona och insup visdomen: ”Det finns ingen svensk kultur!” (klick) ”Volymer spelar ingen roll för integrationen!” (klick) ”Vi kan inte ställa budgetposter mot varandra…” (klick) ”Låt Anders vara Anders…. Låt Anders vara Anders…låt Anders vara Anders” (klick).
Genom att lyssna på vaxdockorna kan vi, förhoppningsvis, undvika att begå forna tiders misstag. För de som står uppställda på museet är det så klart mindre kul. Därav roddtagen.
Vikarierande ledarskribent i Svenska Dagbladet.