USA har Europas säkerhet på agendan

Undertecknad vid Capitol Hill i Washington. Foto: Kajsa Kettil

Hur tacklar vi bäst hotet från Putin? Det var en av de frågor som diskuterades när jag med en grupp ledarskribenter träffade politiska ledare och säkerhetspolitiska experter under en studieresa i Washington DC förra veckan.

Kina beskrevs som USA:s ”main threat”, men Ryssland är ett akut hot här och nu. Kiev övertogs tack och lov inte på tre dagar, som Putin trodde. Hotet från honom fortsätter att vara akut och behöver hanteras både här och nu och på längre sikt.

Den transatlantiska länken är emellertid stark och USA investerar mycket i Europas säkerhet. Förutom att hålla Putin i schack nu är det också en satsning på säkerheten i framtiden. Sverige omtalas positivt i sammanhanget. För vi har, trots att vi är ett så pass litet land, mycket att bidra med.

Sverige har också överraskat många (inte bara oss själva inom landets gränser) med den snabba omsvängningen från passiv Nato-anhängare (med ett försvar som länge övat Nato-anpassat och en attraktiv försvarsindustri kan man inte kalla oss annat) till att tillsammans med Finland (äntligen) ansöka om medlemskap.

Det kom som en glad överraskning – och fler borde ansluta! Det sades bland annat i samband med att Moldaviens president Maia Sandu också besökte Washington för att berätta om Moldaviens utsatta läge och deras ansökan till EU. Men det är svårt att även tänka sig ett Natomedlemskap, svarade hon. Den ryska propagandan har satt djupa spår i Moldavien och folket är inte redo att gå med i Nato. Fokus ligger istället på att hantera det brinnande kriget; att överleva vinterns höga elpriser och ta emot ukrainska flyktingar. USA:s hjälp är ovärderlig i sammanhanget. Efter årsskiftet blir Sverige ordförandeland i EU och strålkastarljuset kommer att riktas även mot oss. Det är ett uppdrag att ta på allvar.

Det finns många skäl att försöka få ett snabbt avslut på kriget. Ukraina kämpar väl och har överraskat Putin med sitt motstånd. Men kriget tär och slitningar uppstår både inom länder och mellan USA och EU.

Både kriget och coronapandemin har visat att vi alla behöver förbättra förmågan att klara oss själva när krisen så kräver och samtidigt fortsätta bedriva handel och utbyten mellan länderna. Samtalen lär fortsätta. För hur vi bäst tacklar Putin behöver tyvärr toppa agendan under en svåröverskådlig tid framöver.

Katarina O'Nils Franke

Redaktionssekreterare i Axess.

Läs vidare