VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Samtiden

Folkviljan hotar

Av Fredrik Johansson

I februari annonserades en parlamentarisk utredning för att se över den svenska grundlagen. Det handlar inte om någon stor grundlagsrevision – men den är principiellt intressant. Inte för vad den ska göra, utan för hur den presenteras och vilka förväntningar som ställs på den.

Kommittén består av samtliga riksdagspartier, den leds av ordföranden i Högsta domstolen och den ska titta på tre saker: formerna för hur grundlagen ändras, domstolarnas oberoende och kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer.

Sedan grundlagen trädde i kraft för snart femtio år sedan har den genomgått ett antal revisioner, som alla gjort en från början svag konstitution starkare. Äganderätten har stärkts, Europakonventionen blev med EU-medlemskapet del av grundlagen, lagprövningen har blivit tydligare osv.

Det är i grunden bra att ytterligare förbättringar genomförs. Vi är många som länge förespråkat både trögare beslutsregler för att ändra grundlagen och stärkt oberoende för våra domstolar.

Så vad är bekymret? Detta är väl i grunden bra?

Den stora skillnaden är att argumenten denna gång är betydligt mer akuta och dagspolitiska. Tidigare revisioner har föregåtts av principiella diskussioner om maktdelning mellan politik och juridik, om hur snabbt folkviljan ska kunna slå igenom, om balansen mellan politik och medborgerliga rättigheter et cetera.

Historiskt har det – företrädesvis till vänster – funnits en tydlig uppfattning om att begränsningar på politiken fjättrar folksuveräniteten på ett mer eller mindre odemokratiskt sätt. Det är omdiskuterat om Olof Palme verkligen ska ha kallat Europadomstolen ”Gustaf Petréns lekstuga”, men det är dokumenterat att han på partikongressen 1972 försvarade Torekovskompromissen om monarkin med att republiken kunde införas med ”bara ett penndrag”.

Den omedelbara folkviljans snabba realiserande var ett säljargument för den nya regeringsformen.

Nu är det uppenbart att det finns ett nyvaknat konstitutionellt intresse kopplat till opinionsmässiga förändringar. Det brinner i knutarna. Den här gången ska grundlagen ändras för att hantera nya politiska risker. Pennan kan nu greppas av annan hand.

När justitieminister Morgan Johansson tillsammans med kulturminister Amanda Lind presenterade direktiven i Dagens Nyheter hänvisades flera gånger till en orolig omvärld. Utvecklingen i Ungern och Polen nämndes explicit. Statsråden meddelade att det ”mot bakgrund av den utveckling vi ser i andra länder” fanns skäl att ”se över hur skyddet av grundlagarna och domstolarnas oberoende ser ut”.

Aftonbladets ledarsida gör ingen onödig omväg över utlandet, utan kopplar behovet av grundlagsreformer direkt till Sverigedemokraterna:

”Sverigedemokraterna har idag av allt att döma ett relativt starkt stöd i opinionen.
Givet hur Sverigedemokraternas representanter agerar i sociala medier och mot de fria och oberoende medierna är det nog dags att börja säkra upp vår demokrati så gott det går.”

Sverigedemokraternas opinionssiffror är alltså skälet till att vi ska ”säkra upp vår demokrati”.

Att konstitutionella frågor diskuteras är bra. Att de diskuteras utan skärpa och precision är mindre bra. Det är som en muskel som varit i vila allt för länge. Principdiskussionen blir principlös.

Det hela påminner inte så lite om den hastigt påkomna debatten om ”armlängds avstånd” inom kultur och forskning. Där uppkomsten av nya armar helt plötsligt gjort frågan akut. Eller som KTH-docenten Erik Lindborg konstaterar i en välskriven artikel SvD:

”De forskare som i dag känner sig bekväma med krav på ’genusperspektiv’ kommer garanterat att känna sig mindre bekväma med krav på ’nationella perspektiv’ den dag de dyker upp.”

Sverigedemokraterna sitter i den kommitté som ska revidera grundlagen. De befinner sig i en betryggande minoritet och förslag om att grundlagen bara kan ändras med ett mellanliggande ordinarie val (nu räcker det med extra val) kommer alldeles säkert att kunna gå igenom.

Det är sent. Men det är bra. Sverige behöver en konstitution som är mer robust. Det har vi behövt sedan vår nya grundlag trädde i kraft 1974 och idogt arbete har drivit utvecklingen i rätt riktning.

Stora genomgripande förändringar av vårt styrelseskick ska inte kunna ske genom ”ett penndrag”. Att fler inser det är bra.

Samtidigt är detta en ny situation. Att man explicit använder hotet från folkviljan som en risk för demokrati och rättsstat. Det är mindre bra.

Vad vi ser är Eliternas rädsla för Demos. Det är också ett internationellt fenomen. Och det kommer vi inte först och främst att hantera konstitutionellt.

Mest lästa just nu

1) En historia om känslor av Joel Halldorf

2) Livet någon annanstans av Susanna Birgersson

3) Fler dör av krossat hjärta av Lars Åke Augustsson

4) Det finns alltid hopp av Mats Wiklund

5) Revolutionen passerar Stockholm av Emil Uddhammar

NR 3 2020

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...