ALLA VET ATT ARGUMENT ÄR DET SISTA som får någon att byta åsikt; de flesta har redan egna argument. Ändå försöker många eftersom det anses vara lite fint. Men pröva så här istället!

Ett självsäkert uppträdande är allt. Den som talar lågt, långsamt och med tydlig artikulation antyder att detta är en person som inte är van att bli avbruten, överröstad eller motsagd. Då brukar man inte bli det heller.

Det kan aldrig vara fel att på strategiska ställen stoppa in ett ”ju”. Det visar ju att man egentligen bara säger saker som alla någotsånär kunniga personer är överens om. Och undvik samtidigt alla ”väl” eller ”eller hur?”. Medhåll är ingenting man behöver tigga om. Det är ju självklart.

Glöm framför allt inte SURF-regeln om du vill hålla dig kvar högt på vågkammen! Småsakerna, Understatements, Rätt termer, Formell.

Det är småsakerna, detaljerna som visar att du är påläst. De behöver inte vara relevanta. Det insåg redan Benjamin Disraeli (1804–1881). Vad han nu har med saken att göra. Jo, bara det faktum att jag gjorde mig mödan att googla fram ett par årtal visar hur omsorgsfull jag är om minsta småsak. Hur stort förtroende bör jag då inte åtnjuta för de stora, riktigt viktiga sammanhangen? Understatements är klart mer övertygande än vulgära överdrifter. Den som har rätt behöver inte bättra på, och den som har prestige kan lita på att bli trodd. Motsatsen är hysteri.

NJA, DET DÄR VAR VÄL INTE SÅ VÄLFORMULERAT. Rent hysteriskt, faktiskt. Vi prövar igen: I många fall är det på sin plats att vara försiktig med överdrifter. Du kan riskera att verka för angelägen. Kanske bör du till och med överväga att underdriva för att visa att din position inte behöver förbättras.

Och, som exemplet visar, är det klädsamt med lite försiktighet, några kanske, torde, skulle, i viss mån och andra markörer som visat med vilken oändlig nitälskan du hanterar sanningen. Detta torde för de flesta vara ett säkert tecken på att det är en vetenskapsman bakom tangentbordet. Ofelbart!

R för rätt termer? Hur? Jo, det är skillnad på språk och språk. Eller: vissa språkliga varieteter har signifikant starkare persuasiv impact givet kontextkraven är uppfyllda. Ingen tanke är så banalt enkel att den inte kan pimpas upp med termer. Men det ska vara prestigetermer: persuasiv impact sitter bra, men pimpas? Nej, just det. Pimpas går inte ihop med en Formell stil. Var hellre språkligt konservativ än poppig, hellre opersonlig än tjenis, hellre neutral än engagerat vinklad. Det fungerar! Teoretiskt kan du välja mellan att charma din läsare eller att framstå som Sanningen själv, icke vidrörd av människohand. Men det är bara i teorin du kan välja mellan dessa varianter:

FormellAtt vara formell innebär att man suddar ut sin personlighet, det vill säga avlägsnar alla värderingar och allt personligt språkbruk och vinnlägger sig om en oklanderlig konservativ språkdräkt. Det är inte en människa som skriver utan Sanningen Själv.

Popular

SD behövs för bråk

Sverigedemokraternas relevans har börjat ifrågasätts i och med att andra partier ska ha anammat en striktare invandringspolitik. Men SD:s roll i politiken är knappast förbi – snarare har den anledning att intensifieras.

Susanna Birgersson Krönika 2025 5

InformellDu kan bjussa på dej själv så läsaren lär känna dej och allt fint du står för. Läsaren kommer verkligen att älska din stajl och lita på dej. Den där schyssta killen kan inte ha fel, typ.

Om du fortfarande är osäker, varför tror du att byråkrater skriver som vänsterspalten? Men, oj! Det var visst ett argument!