Läs och begrunda globaliseringsrådets slutrapport Bortom krisen. Den är en enträgen uppmaning till det politiska systemet och hela samhället att ge frågor om Sveriges konkurrenskraft, omställningsförmåga och attraktivitet högre prioritet. Den innehåller många konkreta förslag och ger ett bra beslutsstöd till politiker i frågor om bland annat integration och kompetensförsörjning där vi behöver ta krafttag. Dels för att möta kommande generationsväxlingar, dels för samhällets behov av utökad kompetens i en värld med högt förändringstryck. Områden som bör prioriteras är teknik och naturvetenskap som med fördel kan utvecklas genom pedagogik och saklig information för att göra ämnena mer tillgängliga för fler unga. Samtidigt är det nödvändigt att skapa en attraktiv livsmiljö för forskning som går hand i hand med utbildningsväsendet och som för en nära dialog med näringslivet. Genom att samverka gränsöverskridande kan vi ge förutsättningar för ett livslångt lärande som motverkar utanförskap.

Vårt svenska signum är natur och miljö, något som gjort Sverige känt över världen. Det är viktigt att bevara vårt kulturarv där människor i alla tider hämtat kraft och inspiration. Bevarande och utvecklande av naturen och landsbygden är centralt för att hela Sverige ska fortsätta att leva. Klimathotet är överhängande och behöver kraftfulla åtgärder för att bromsa negativ påverkan på klimat och miljö. Transportsektorn identifieras som en av de sektorer som har mycket att göra beträffande utsläpp i miljö som har en stor påverkan. Vi måste alla ta ett ansvar för att skapa verktyg för hållbara transporter med alternativa drivmedel och ökade medel till forskning. På klimatfrågan finns inte bara ett svar, jag tror det finns många, varav minskade utsläpp från transporter är ett. Men vi måste hjälpas åt för att komma framåt. När man vistas ute i skog och mark där resultat av klimatpåverkan syns konkret genom förändringar i den biologiska mångfalden, då förstår man att det är allvar. Ju närmare man befinner sig kärnan av ett problem, desto mer engagemang skapas för att hitta lösningar. Vi måste både bevara men också utveckla vår miljö på landsbygden. En god infrastruktur, hög tillgänglighet av mobiltelefonitäckning och bra skolor och ett rikt kulturliv ger goda förutsättningar för att bedriva verksamhet på landsbygden. Där finns det gott om plats och utrymme för smarta affärsverksamheter där ny teknik kan utmana det traditionella.

Jag tror det är viktigt att verka för mer genomarbetad integrering. Genom att matcha nysvenskars kompetens särskilt kring agrar kunskap tror jag vi skulle kunna få flera synergieffekter. Många som kommer till Sverige har erfarenhet av och kunskap om att arbeta och bedriva verksamhet på landsbygden. Något som Sverige behöver ta tillvara. Idag tappar vi kunskap om natur och landsbygd när majoriteten av befolkningen, och särskilt de unga, väljer att bo i städer och större centralorter. Därigenom minskar också kunskap om allemansrätten, natur och viltvård. Landsbygden står inför flera utmaningar, vildsvinsstammarna ökar och blir oproportionerligt stora vilket orsakar skador på natur och odlad mark. Intresset för jakt avtar i takt med att färre är bosatta på landsbygden. Lanthandlare kämpar för verksamhetens överlevnad då kundunderlaget är magert. I takt med att landsbygden avfolkas flyttar också ägande och kunskap till städerna. Detta måste vi balansera genom att ge möjligheter till nya affärsidéer.

Det är otroligt viktigt att vara lyhörd för sin omgivning och förstå dess behov. Det är lätt att ett fåtal frågor får all plats i debatten, vilket utgör en risk att helhetsperspektivet blir blockerat. Genom att lyssna, och inte se personlig prestige kring sakfrågor kan man behålla ett helhetperspektiv vilket är nödvändigt för att skapa en hållbar politik.

Kristina Alsér är landshövding i Kronobergs län.